En blöt vecka i landet.
Nu vet vi att vår jord håller fukten bra. Det blev en ganska regnig vecka och arbetet med att rensa det stora odlingslandet gick lite tyngre. Till sist kunde vi komplettera potatislandet med en rotavdelning där vi satte sättlök varat med morrötter och några rader med rödbetor. Vi är också så gott som klara med kålrutan (längst fram i bilden). Här har vi sått kålrötter och kålrabbi. Vi har förberätt en yta för broccoli och rödkål som är under förodling i växthuset. Lite grönkål ska också sättas. Sedan får vi hoppas att våra grannar rådjuren och vildsvinen kan hålla klövarna borta...
Skorstenen inspekterad.
I måndags hade vi besök av först sotaren och sedan muraren. Båda blev mycket imponerade av vår ovanligt överdimensionerade skorsten. Eftersom att huset från första början värmts upp med en öppen spis i det stora rummet på nedervåningen och att skorstenen från början troligen även rymt en bakugn har vi en ganska så bastant murstock inne i huset. Rökkanalen ner till det stora rummet är en halvmeter i diameter! Både sotaren och muraren gjorde bedömningen att det skulle gå att slamma, men att det inte skulle vara så stor vinst med att göra det. Murstocken skulle ändå ta för lång tid att värma upp och vi skulle dessutom få problem med draget. Vi bestämde oss alltså för att välja att dra rör i kanalerna. Den yttre delen av skorstenen kommer att muras upp på nytt och vi kommer eventuellt att mura en massaugn i stora rummet.
Potatis och bondbönor!
Efter att ha harvat och hackat en fjärdedel av det stora landet blev det mycket lägligt regn. Här sätter vi potatis och sår bondbönor av olika sorter. Jordlagret är tunnt men vi kommer bättra på med ensilage. Under ligger gammal vall som ska undertryckas. Fårorna gjordes med en handdragen kupplog.
Ingen mat utan skit...
Från en snäll granne fick vi hästgödsel av prima kvalitet och hjälp med lastning. En annan granne bidrog med två ton kasserat ensilage. Sen fick vi fullt upp med att riva ensilagerullar och att skyffla av lassen. Nu har vi goda förutsättningar att göda, täcka och mata jorden. Vi ska även anlägga ett antal limpor för att bryta ner ogräs och trädgårdsavfall.
Nu är växthuset uppe!
Här i ett hörn av trädgården hittade vi en bra plats för vårt växthus. Efter att ha ogräsrensat och brutit sten körde vi hit jord från mellanväggarna i jordkällaren. Gångarna har fyllts med spån från vedboden och jordkällaren. Efter att ha byggt sargar av återvunna golvbrädor luckrade vi in hästgödsel. Växthuset har delats i två klimatzoner. I den södra delen har vi tänkt ha gurka som trivs med lite fuktigare och varmare miljö. Nu kan vi flytta förodlingsbänkarna till växthuset. Ser fram mot en prunkande grönska och ätbart i detta lilla klimatnäste.
Sachas självhushållningsfilosofi.
Kirskål, nässlor och fjolårets palsternacka? Tacka vet jag färsk och läcker sork! Den mjuka pälsen glider ner så angenämnt i magen och det knastrar gott mellan tänderna. Medan Matte gräver som en tok retas jag med en snok.
/Sacha
Gammal fläder, anis och jordärtskockor.
Vi tror att vi har en gammal fläderbärsbuske men är inte helt säkra. Bland nässelsnåren under denna växer anis som vittnar om att man tidigare haft örtagård här. Efter många timmars bearbetning börjar vi åter se den svarta jorden. Cajsen, Gustav och Jolin kom med en påse jordärrskockor. En annan omgång importerad från Kretsloppshuset i Värmland finns också. Vi får se vilka som klarar sig bäst här i karga Östergötland.
Nu börjar allvaret.
Vi har köpt en gård med stora renoveringsbehov. I veckan har vi ägnat oss våra två mest prioriterade projekt, nämligen skorstenen och jordkällaren. Den förstnämnda gick fort att plocka isär och vi kunde konstatera att en gammal skorsten murad av lerbruk är bra för den biologiska mångfalden. Insekter och fåglar har bott i den till sådan grad att Lisa kunde plocka isär den utan att använda verktyg.
När så skorstenen var färdig var det dax för jordkällaren. Historia: När vi köpte gården var vi ivriga att ta oss in. Jag såg en sten som hängde för dörren. Med hjälp av järnspett försökte jag ta bort den vilket resulterade i att hela valvet rasade in. Det var ett ganska vackert skådespel när dammet kom rykandes mellan takpannorna och när vi tittade in genom dörrspringan silades solljuset. Det är i detta grond zero som vi tillägnat mest tid i helgen. En och en halv kubik tegel och ungefär lika mycket spån skulle ut. Men först tog vi bort taket.
/Jan
Prima plommonsylt från 1984. Bara jag har vågat smaka, men kan rekomendera till alla som vågar sig på ett besök! Den som konserverade sylten gjorde ett bra jobb. /Lisa
