Vi hämtar 200 kilo spis från andra våningen...

 
Många hade ringt på denna spis men ingen ville ta ner den från andra våningen. "Den väger 200kg och ska nerför en 90cm bred trappa med böj." Jag tänkte att det fixar vi nog. Med en tydlig plan packade vi bilen med en kombination av bergsklättringsutrustning, lastsäkringsband till lastbilen, corroplast, reglar, plywood och ett kedjelyftblock.
 
Spisen demonterades i möjligaste mån och vi fick bort ca 50kg. Sedan byggde vi en enkel kälke bestående av plywood och filtmattor. I en dörrpost sattes en grov fyrskäring (träbjälke) på tvären som riggningsankare för repen som bromsade när kolossen skulle nerför trappan. Efter instruktion säkrade Lisa spisens nedfart medan jag styrde. "Ner på gul- ta hem röd..."

Vi skavde en tapet på vägen ner. Ägarna hade dock godkänt detta. Annars gick allt planenligt. Väl ute på gården släpade vi spisen på corroplast för att välta in den i bilen med hjälp av kedjelyftblock. Är man inte stark så får man vara smart. Det hela tog fyra timmar. När spisen var i bilen tog vi även med två köksskåp.

 

En tydlig komfortökning.

   



I mellandagarna har vi förbättrat dasset. Vi hade turen att komma över en defekt Aquatrontank gratis. Det gick på centimetern att få in den i det befintliga dasset utan att behöva riva. Den gamla sitsen var så bred att man var rädd att trilla igenom. En ny sits för smalare rumpor sågades till. Vi valde att tillverka en egen urinseparerande anordning. Den är utformad för att vara så mustät som möjligt mot Aquatronen. Systemet ska kompletteras med uppsamlingstankar för urin och dräneringsvatten från Aquatronen.
 
Tanken är att kunna använda både urin och mull för att gödsla våra odlingar- en värdefull resurs vars näring i teorin är mycket nära behovet för en årsodling.

Kretsloppsdass

 
Idag har vi rivit ut det gamla golvet ur dasset för att få plats med en Aquatrontank. Strålande sol och några minusgrader gjorde det mer angenämnt att skyffla ur de mycket välbrunna resterna. :) Tyvärr blev det en hel del bilkörning på jakt efter en urinseparerande sits. Vi kom i alla fall hem med frigolit till markisolering av tanken. Sitsen får vi tillverka imorgon.

Varde ljus

De gamla kuloledningarna har sett fagrare dagar. Efter att ha kopplat ur de delar som behöver renoveras vågade vi släppa till strömmen. Vår första ellösning är ett fritidsbatteri med inverter. Laddning finns ej.
Denna vackra 20-talslampa har sannolikt varit släckt sedan 1981. Nu har den fått nytt ljus med hjälp av en modern, supersnål LED-lampa.

Det blev halt...

För att kunna få någon som helst framdrift och framför allt bromsförmåga(!) fick jag ta krubbändarna från ladugården. Det kommer nog aldrig mer stå några djur fastbundna där. Att köra tre ton traktor utan att kunna få stopp kan sluta i katastrof. Vintern kom fort och traktorn är långt från fullutrustad än.
/Jan

Skorstenen behöver rensas.

Idag skulle två firmor komma och lämna offert. En hörde av sig i Fredags och sa att de inte kommer och den andra sa idag att de inte heller kommer. Dåligt... Nåja. Jag fick knackat ur en sten som fastnat i en kanal. Resten får vänta till våren. Det ligger tjocka lager med organiskt material i kanalerna. Sannolikt har fåglarna släpat dit det. Problemet är att det har regnat ner i skorstenen och organiskt material blandat med is är ett ballistiskt material.
/Jan

Ni är så välkomna!

 
Tack för alla fina kommentarer, ni är så välkomma att besöka oss i verkligheten också. Kanske till våren när blåsipporna kikar fram?
//Lisa

Brevlådan.


Rubens gamla brevlåda stod intill två par träskidor i ett av förråden. "R.S Äng" får stå kvar från när familjen Svensson huserade gården.

Det är ju inte bara vi två!

Jag kollar skicket på bordklädningen. Här kanske man kan bo? Ett par bråk med grannkatterna samt en mycket nogrann inventering av fastighetena har också hunnits med. Inga kattluckor ner i grunden. Vad är det för ställe? Det luktade väldigt gott från den där stängda dörren. Fina feta möss! Men där fick man inte komma in. Hoppas det blir bättre när jag ska bo här. Hur ska jag annars kunna jaga? Full tillgång, bra mat och helt enligt mina regler ska det vara! /Sacha.

Ett skepp kommer lastat.

Aktiv dragtröska, Volvo T31 traktor i byggsats, Aquatrontank, bikupa, tunnor. Jag fick med mig mycket bra saker från Värmland där jag gick självhushållningskursen på Klarälvdalens folkhögskola. 12 timmar senare, efter att ha kört i 30km/h från Värmland, kom jag fram till gården. Resultatet blev en nästan omedelbar fastkörning av Scanian i den tjocka grässvålen. 30 års humifiering har gjort sitt med ladugårdsplan. /Jan

Tjuvstart av köksträdgården.

Under en vecka i Juli 2012 jobbade vi febrilt med ogräsrensning. De midjehöga nässlorna slogs ner med lie och en glad överraskning i form av sparris och två pioner blev synliga. Därefter började vi det tunga jobbet med spadarna. Vi hittade fet svart jord :) rester av en stenläggning och en grusgång, en hel del kotänder samt blygsamma arkeologiska fynd i form av porslin. Ännu ingen bronsåldersgrav :(
I den lilla fyrkanten i bilden ovan skolas trädgårdens framtida växter. Bland annat ett par havtornsbarn och ett och annat från Lisa´s förra trädgård.

Huvudbyggnaden

Huvudbyggnaden som vi kallar "det nya huset." Har troligen anor ända från tidigt 1800-tal, men har i omgångar morderniserats och är idag däför lite av ett hopplock från olika epoker.
 
1800-tal:
I kallföråd på andra våningen finns lerputsade innerväggar med rester av schablonmålning.
Bakom pappspänning på nedervåningen skymtar ett vackert gråmålat innertak.
 
Tidigt 1900-tal:
Pärlspontklädda väggar i kök och hall med trapphus. Köksbänk med emaljerat utkast och förzinkad bänkskiva. Överskåp i samma stil. Många fönster är tillverkade i början av seklet. Några spegeldörrar har fått masonitbeklädnad. I köket är denna vackert ådringsmålad i samma stil som köksbänken.
 
Senare 1900-tal:
När taken blev pappspända är osäkert. Kanske i samband med saneringen av "Snusksverige?" Golven har riktats, belagts med spontad furu och linoleum. Innerväggarna har i stora rummet belagts med tretex och tapet från 50-talet.
 
Några kaminer skvallrar om sannolik senare ombyggnad av murstocken. När gården elektrifierades vet vi inte. Huset är fullt utrustat med elsystem för belysning och väggkontakter.
 
 

Vår historia.

 Fulufjället 2012
Vi är båda två glada turskidåkare och äventyrare med många mil bakom oss som nu väljer ett nytt äventyr tillsammans i Holaveden. Jan har tidigare bott i tält i två år, åkt skidor på Bottenhavet och cyklat hela Norges kust. Lisa är van med skog och fjäll och har under många års tid ägnat sig åt odling på fritiden. Skogen, lugnet och skönheten som vi tidigare sökt under våra resor finns nu på vår egen gård där möjligheter till självförverkligande, kreativitet och odling finns. Vårt intresse för kulturhistoria visade oss vägen till Rubensgården.

RSS 2.0