rubensgarden.blogg.se

Vi bogserade hem den här stugan. Ena väggen var dålig så här har vi passat in stockar från ett annat hus. Gaveln var också dålig. Med hjälp av stämfort har stockarna hyvlats av och klätts med entums brädor för att efterlikna en timmervägg. Det saknades också gåtar i dörröppningen som har fällts in. Grunden har kallmurats och springorna fyllts med tre olika sorters bruk för att ge muren lite liv. Nu är det bråttom att dreva, knuta och få dit dörrar och fönster så att vi kan börja bygga på insidan medan snön faller. Flizan är med och inspekterar.

 

Vi fortsätter med att lerklina väggarna i hobbyrummet. Ingredienserna är:

1: Lokal lera här från gården som ältats med tvångsblandare.
2: Halm, pinnar och hö samt lite grishår från när vi städade ur grisarnas bon. Dom ligger och tuggar igenom allt under vintern och det blir en väldigt fin fiberstruktur.

3: Mursand.

4: Lagom mycket vatten. Om leran känns jobbig att bearbeta kan man hälla i en liten smula till. Tänk på att jobba så torrt som möjligt. Allt vatten ska bort från väggen. Å andra sidan ska leran dras fast i väggen av kappilärkraften när vattnet dunstar, så det behövs en viss fuktighet för att bruket ska fästa bra.

Bild 4: Man börjar genom att "klistra" med en ganska fet blandning av lerbruk. Massan jobbas in i skrymslen och vrår med händerna. Sen gör man en lite magrare blandnig och lägger på ca 20mm åt gången. Jan har låtit lerbruket halvtorka innan det slutliga lagret stryks på. Vi har sedan låtit det hela torka i två veckor. Vid en paus i arbetet hade det bildats frost på insidan av väggen. Det var då 20 minusgrader utomhus. Ett ljus drog med sig tillräckligt med luft för att tina upp väggen. Vi har sedan haft en byggfläkt igång (utan värme) för att cirkulera luften närmast golvet. Årstiden är inte optimal. Vår och höst lämpar sig bättre för arbete med lerbruk.

 

Det gör lite ont i själen att riva ner gamla vackra schablonmålade väggar men kliningen hade släppt från väggen och var bortom räddning. När vattnet kom på såg man vilken fin lyster de haft från början. Kan man väcka liv i lerbruk från 1800-talet? Inga problem. På med vatten, riv och stampa. Ett kärl med rund botten är att föredra så att det inte finns några hörn för leran att gömma sig i. Ett gammalt badkar är utmärkt för större mängder. Det här bruket har väldigt fin fiberstruktur och är lämpligt som grovputs. Kom ihåg att ta med ett par exra skor!

 

Det är väldigt torrt. Den låga luftfuktigheten gör också att nätterna varit kalla in i juni. I dag har vi pumpat upp vatten från våra stenlagda brunnar. Än så länge går det bra men så klart längtar man efter regn till odlingarna. Det torra vädret kan man ju dock dra nytta av. Måla och mura går utmärkt. Skorstenen har läckt in vid ihållande regn och i dag har Jan varit uppe och lagt igen lite sprickor med cementblandning. Sen ska allt behandlas med vattenglas.

 

 

Spjället rörde sig bara några centimeter och vi hade lite problem med draget förra vintern. Efter att ha försökt rensa spåret genom att stoppa in armen i sotluckan och skrapa rent konstaterades att något låg i vägen inne i väggen. Efter att ha rådfrågat muraren knackades ett spår upp med huggmejsel. Innanför putsen fanns en plåt fastskruvad i förebyggande syfte. Det var bara att skruva bort, rensa rent och nu fungerar spjället igen. Hålet har sedan klistrats med lerklister, grovputsats i går och finputsats i dag. Vi får se hur mycket detta syns efter kalkning.

Fåglarna har flyttat ur sina holkar, det är torrt och varmt så nu kan Jan byta lite rutor och måla. Tips: Om ni inte lyckas skära så byt skärare. Det gick väldigt mycket bättre när den gamla bytts ut. Det här är fönstret på garagets norrgavel. I vinter slipper man den lilla snödrivan som bildades innanför den trasiga rutan.

Nu är fönstergaller och arbetsbänk på plats i garaget och det börjar se ut som en användbar lokal. Bänken är köpt på loppis och gallren är tillverkade av andra galler. Fördelen med stål är att man kan svetsa om och modifiera utan att förlora så mycket styrka.

Nu har vi fått upp innerväggar i den mekaniska verkstaden. 32mm grangolv så att det håller för att skruva upp tunga saker. I taket bred pärlspont och en hålkälslist som övergång. En enkel lucka upp på loftet har också hunnits med. Det känns alltid trevligt att se en vision växa fram. Nu måste dock klädselbrädorna upp och det fort. Talgoxarna har nämligen lärt varandra att våra asfaboardskivor är bra som byggmaterial. De är och noppar bort små bitar och när de väl börjat går det undan. Lika bra för det går inte att sätta in fönster utan att riva ställningen.

Jan har gjort en plåtlucka för att täppa igen siddraget när ässjan inte används. Annars skulle mycket tjuvluft dras in i skorstenen när man eldar i kaminen. Helt plötsligt hade murarna tid att komma. Den här gången blev det Tomas från Anders Murare. Han fick förtroendet att mura klart skorstenen, färdigställa inomhus och göra spritputs på garagets bakvägg. En lite noggrannare skiss gjordes efter att ha löslagt tegel. Jan tillverkade sedan en form av blöt masonit. Sedan kunde teglet provläggas. Vi beslutade att kila stenarna en aning och det gjordes med vinkelslip och diamantskiva. Valvets radie är progressiv och ritad på frihand.

Det är trevligt att se en vision växa fram. Mycket tegelskrot och bitar av olika storlekar är bra att ha till hands. Lite senare i veckan kom Sommens Bleck & Plåt för att färdigställa och regnsäkra. Visst blev det flott? Nedan den färsiga skorstenen. Jan har även hunnit provmontera rökslingan till kaminen. På det här sättet tar man vara på värmen från rökgaserna. Det kan dock bli marigt att få drag genom krumeluren.

Garagets gavel har blivit förstärkt med en grövre bjälke som skruvats ihop med klassade gängstänger. Portens öppning har också blivit några centimeter högre. Ovanpå har Jan byggt ett bjälklag som skall tåla en belastning på 1000kg. Senare ska nämligen en I-balk för lyfthjälpmedel skruvas upp i tvärbjälkarna (bild 2). På grund av att det är en träkonstruktion får man räkna med lite fjädring. Innan tvärbjälkarna spikades fast i takbjälkarna belastades de därför med 700kg. När konstruktionen sedan är i vila blir det förhoppningsvis negativ belastning på förbanden och lasterna blir då mindre de gånger man använder lyfthjälpmedel.

När man är två går det undan. Under tiden som Jan snickrade spikreglar och klädde utsidan med asfaboard satte Lisa isolering och råspont på insidan. Sedan spikade Jan upp klädselbrädor medan Lisa rätade spik. Virket är till största delen begagnat. En del kommer från samma hus och resten från två andra. Åter till inredningen. När väggarna skulle kläs med plåt kom den efterlängtade kantviken till stor nytta. Vi har även hunnit fylla i en sula med slutgiltig betong inne i garaget för att komma upp i samma nivå som kubbgolvet.

Nu har det varit några intensiva dagar i garaget. Vi har haft besök av Anders Murare som har hjälpt till med att mura ässja och en början på skorstenen. Ässjan ska arbeta med sidodragsprincip. Det blir mycket diskussioner och skissande innan och under tiden som man bygger. Första varvet närmast golv  samt radiestenen under bordets järnbeslag är murad med teglet som Jan tillverkade för några veckor sedan. Resten av teglet kommer från jordkällarens gamla valv. Bordet är av begagnat eldfast tegel. Den stora luckan köptes på en loppis och järnbeslaget som håller ihop bordet är tillverkad av Rybergs Smide i Boet. För att kunna mura behöver det vara plusgrader och det börjar bli kostsamt att hålla lokalen varm. Projektet får därför vila tills i vår men det känns trevligt att ha kommit en bit på väg så att resten av bygget kan fortsätta.

 

Efter att ha åtgärdat brunnen fick vi mycket lera över. Jan bestämde sig då för att försöka tillverka lite specialtegel till traktorgaraget. Steg ett blev att få leran slät. För detta fick vi hjälp av snälla människor som lånade ut en tvångsblandare. Så här gjorde vi: Teglet slogs ner i en form. Efter att klumpen pressats ur formen har sedan råteglet profilerats med en träbit. Därefter har stenarna torkats stående. När de torkat ett tag lades stenen ner för att sluttorkas. Vi torkade tegel i totalt två veckor och det är allt för kort tid.

Teglet staplades i en brännugn. Helst ska hela ugnen nå en temperatur på nästan 1000 grader. Det var det svåraste momentet och en del stenar har blivit mjukbrända och en del smälte av värmen. Vi eldade med rivningsvirke från grannen kompletterat med träkol. Efter tre försök med lite olika skorstensstorlek var Jan nöjd med slutresultatet.

Jan har aldrig varit så mycket för att meka men ska det jobbas så vill man ha en bra arbetsplats. Varför inte göra det lite hemtrevligt? Stora delar av lokalen ska därför ha kubbgolv. Det verkar som att man aldrig blir nöjd när man lägger kubb men helheten blir ändå ok. Egentligen ska man ha sand under men vi använder murbruk för att det ska svara maximalt och spärra mot vatten som annars kan komma in under hela golvet om man ställer in en snöig traktor. Det börjar bli kallt och vattnet till bruket värms därför på fotogenvärmare som också värmer lokalen en aning. Tillfälligt innertak har lagts på ribbor för att hålla kvar värmen.

 

Ring för ring har vi jobbat oss uppåt. För finjustering användes en gammal mekanisk domkraft så att det inte kommer olja i brunnen. Första metern utanför ringarna har fyllts med gjutgrus. Sedan har sanden slammats in i stensättningen med hjälp av en kraftig vattenstråle. På detta lades ett lager med mineralisk åkerlera för att täta mot ytvatten. Från tjälfritt djup och uppåt måste man fylla med material som inte är frostkänsligt. Vi slammade därför igen resten med kabelsand som är finare och filtrerar ytvattnet bättre än grövre sand.

Sista ringen fick kapas en aning. Sedan kunde locket läggas på plats. Återstår att gjuta betong på utsidan av ringarna för att styra ut ytvatten från brunnen. Detta väntar vi med då sanden kommer sjunka undan under vintern. Vattnet smakar redan bättre. Vi ska lämna in vattenprov i vår.

På vårt sjätte år på gården tänkte vi ta tag i brunnen på allvar. Vi har tidigare testat att spola rent stensättningen men vid en kontroll av vattnet förra sommaren var det fortfarande otjänligt. Vi började arbetet med att bredda vägen och lägga ner större sten för att komma fram med lastbilen. Sedan hyrdes ett monster till dränkpump in som placerades i en nätkorg. För att tvätta botten på brunnen högtrycksspolade vi med traktorpump. Totalt har vi spolat med 4000 liter vatten. Organiskt material och det mesta mindre än 3 mm sögs ut så att brunnen blev ren. Sedan fylldes ca 15cm singel på hela botten.

Eftersom det fortfarande tickar och knakar lite i stensättningen görs i möjligaste mån allt arbete uppifrån. Efter att ha lyft ner första cementringen pumpades vatten ur till ringens ovankant för att se att den står i våg. Efter en liten justering har vi nu lyft ner andra ringen. Mellan ringarna tätar vi med murbruk. Jan har också lyckats hitta lera och trampat denna så att den ska gå att älta. Fortsättning följer.

 

Nu har Stefan murare från Anders Murare varit här och murat fast den vackra luckan som grannen gjorde åt mig. Framför luckan ska ässjan vara. Eftersom den blir lite inträngd i ett hörn kan det vara svårt att smida långjärn. För att lösa detta problem kan man sticka ut järnet genom luckan och täta med löst tegel. Kan vara trevlig till ventilation och lite morgonsol också.

 

 

Nu är även det södra taket fixat. Trots omfattande rötskador på pärt och bärläkt var det bara en takbjälke som var så skadad att den behövde amputeras. Vi limmade dit en protes och efter att ha fått dit takfoten blev det riktigt starkt och bra. Det var praktiskt att förvara råsponten på två tvingar medan man jobbade sig uppåt. Att använda begagnad takplåt var inte det lättaste. Bärläkten måste ligga på exakt rätt ställe för att man ska kunna spika i dom gamla hålen. Trots mätningar och anteckningar blev det på sina ställen så fel att en extra bärläkt fick spikas dit. Av någon anledning blev inte heller kaplinjen i ränndalen 100% korrekt men det regnar nog inte in i alla fall. Efter att ha monterat nockplåten i dag känns taket färdigt så när som på skorstenen som kommer senare.