rubensgarden.blogg.se

 

 

Då har renoveringen av traktorgaraget påbörjats. Vi började med att hissa upp hela huset ungefär en decimeter för att kunna gjuta plattan i kant med syllarna. Vi lyfte med domkraft i bjälkarna som är i klenaste laget och man får hela tiden palla upp med klossar under så att fallet inte blir för långt om någonting skulle ge sig.

 

 

Sen var det dax för förarbeten. Det gamla golvet slogs sönder. De största bitarna slängde vi ut och de mindre var bra underlag till en bädd med 8-14 makadam. Det hela paddades sedan noga. Armeringsjärn har satts fast med kemankare och bockats samt najats fast i armeringsnät. Ovanpå lades också grövre järn diagonalt från hörn till hörn.

Gjutningen gjordes när det redan hade hunnit bli minusgrader. Katter har en tendens att gå i våt betong, så även i det här golvet. Vattnet värmdes med en vattenmantlad fotogenkamin som inte gick igång. Lite försiktig eldning med ved fick det bli istället. Sedan värmdes utrymmet med fotogenvärmare, infravärmare och element. Runt sockeln lite skydd mot nattkylan. Efter natten täcktes plattan med isolering och värmen hölls igång i tre dygn med hjälp av elverk.

 

Äntligen klart! Det kombinerade växt- och grishuset stod färdigt just efter att första snön hade fallit. Grisarna blev glada över att komma in i värmen. I alla fall varmare än i den gamla kojan. Grisar är tuffa djur och klarar sig bra så länge de har det torrt och dragfritt. Grishuset som ansluter mot växthusets norrvägg har isolerat brädgolv, fyra tum tjocka väggar med vindduk och innertaket är isolerat med halm. Vid sydvästanvind uppstod tvärdrag och vi fick göra två vindskydd som även ger skugga varma sommardagar. Grisarna går fritt mellan utebete och växthus. Blir det riktigt kallt kan vi stänga en lucka mot hagen.

För några år sedan hämtade vi en växthusstomme gratis från Linköping. Den har stått och sett skräpig ut länge nog. Dags att börja jobba! Så här fixade vi grunden: stommen baxades upp på träklossar och ställdes i våg med vattenpass. Sedan grävde vi hålunder hörnen och på mitten av längdsidorna där vi färste betongplintar så att de hängde i luften ca tio centimeter från botten på hålen. Efter att ha dubbelkollat att stommen står rakt undergjöt vi sedan plintarna med betong.

För att säkra mot ogräs har vi fäst plåt runt hela grunden och ungefär 40 cm djupt. Fönsterblecken tillverkades av pannplåt som klipptes och bockades för hand. Skarvarna och hörnen har slagits ihop med nedvikt enkelfals. Plåten och spiken kommer från taket som vi fick gratis förra sommaren.

Takets träkonstruktion består av obehandlad 1,5 tums furu som har klätts med 4mm polykarbonatplast. Det är en väldigt tålig och dyr plast. Som tur var hittades den i en container och efter att ha frågat fick Jan ta hur mycket som helst. Alla skivor har repor, hål och skönhetsfel. Vi byggde också två takluckor och fick öppna lite på plånboken. Fyra gångjärn köptes på byggaffären!

För att få en bra värmelagring murar vi upp norrväggen med tegel från jordkällarens gamla valv. Denna vägg blir också södergavel på grisarnas nya vinterhem. Den får två luckor så att grisarna kan värma sig, gå på toa och äta upp ogräs i växthuset utanför odlingssäsong. Allt virke kommer från diverse hus som vi demonterat under åren. Nu är semestern slut. Projektet får fortsätta på lediga stunder.

Vi fick ett par dagar med torrt väder så att stenläggningen kunde göras klar. Nu återstår bara att köra bort all sten som blivit över och att emellanåt sopa ner fin sand i alla springor.

Vi bryter upp den gamla förfallna stensättningen och ersätter den med annan sten. Humusrik jord grävs bort och tippas på åkern. Vi får leta i gårdens alla hörn efter sten som åtminstone är platt på en sida. Extra tunn sten behövs för att täcka dräneringsslangen som ligger bara någon decimeter ner. Kärran som vi köpte på loppis är guld värd och sparar på ryggen eftersom man kan låta stenarna ligga kvar i marknivå.En kvarnsten passade bra som avslutning på spolbrunnen.

 

Det här facket i ladan har varit en grusgrop med gamla mögliga halmbalar i. På grund av Jans ibland lite spontana samlande behöver vi nu ytan till förvaring av maskiner som vi inte behöver. Så mycket organiskt material som möjligt grävdes ur. Sedan jämnades ytan till. Plintar byggdes upp av marksten eller natursten med ungefär en meters mellanrum. På dessa ett lager papp som kapillärbrytande skikt. Fyra stycken grova I- bjälkar av trä tillverkades genom att ha en liggande 2"4 i botten. Sedan en stående 3"5. Sist en liggande 2"4. Allt har spikats med femtumsspik med ca 25 cm mellanrum. På bjälkarna lades sedan 2" plank som golv och det hela känns väldigt stöddigt att gå på. Förstärkningen i bild två är en tross som håller emot grundstenen så att golvet inte kan röra sig utåt. Väggen ska sedan dras in med hjälp av järn sittande i golvet som agerar motvikt. Då måste golvet och båda grundstenarna flytta sig för att väggen ska glida ut igen och det händer förhoppningsvis inte. Marksten, spik,  järn och virke har vi fått gratis mot bortforsling. Den sista biten golv kommer dock göras av köpt virke.

I dag har ladan fått en liten översyn. En av syllarna höll på att rulla av från grundstenen. En bit grov U- balk grävdes ner som markankare. Sen räckte det med ett halvtons kedjelyftblock för att dra rätt ladan. Lite lyft med järnspett emellanåt för att syllstocken skulle knirka sig på ny plats. Sedan dra med blocket igen. Ska in med nytt golv och syllen ska senare låsas av mot stenarna med hjälp av bjälkarna till golvet. En av snedsträvorna saknades också inne i ladan. Den var kanske i vägen men å andra sidan är den till för något.

 

Så när som på lite färg har vi gjort klart norrgaveln. Det blev att kapa hela fasaden längst ner och sedan sätta dit en offerlist 2"4 och en liggande bräda tätvuxen rotdel av furu längst ner. Allt har fasats av med 20° droppnäsa. Sedan har vi målat allt med röd slamfärg. Tillbyggnadens grund fick lite stänk från stupröret. Vi hittade en gammal rostig hink som får agera skvättskydd. Vacker är den också. Det gäller att få bort allt vattenstänk på väggarna. Alla plana ytor nära en trävägg kan i kombination med regn orsaka rötskador.

Vi har glömt berätta om taket vi hämtade. Jan såg en skänkesannons gällande en hel lada. Trodde inte vi skulle få taket men sen ändrades annonsen till att taket var kvar. Vi fick det på grund av att andra inte fått ihop tillräckligt med folk för att ta ner det. Det gör man väl ensam om det är så?  Vi visste inte hur lång tid det skulle ta. Det gick ganska bra och vi fick en hel hink med begagnad klockspik på köpet. På den brantare delen fick vi jobba med stöd från klätterrep och sele. Något som Lisa fixade galant. Tre vändor med bil blev det. Nu har vi tillräckligt med färdigpatinerad pannplåt för resten av livet. Tack Peter för att du löste vårt problem med att få tag på släp!

Äntligen har vi avslutat vårt evighetsarbete med tapeterna i storstugan. Tapeten är en originaltapet från 20- talet som legat gömd på ett lager i nästan hundra år. Tapetseringen försvåras av att pappret är mycket skört, trycket är vattenlösligt och varje våd ska kantskäras. Att huset har sneda väggar och golv försvårar ytterligare. En linjelaser hyrdes för att markera mönsterpassningen runt hela rummet. Vi visste inte om tapeten skulle räcka och varje felskuren våd minskade marginalerna. Till slut var vi varvet runt.

 

Jan har dessutom slipat golvet och Lisa påbörjat insåpning av det samma. Inflyttning närmar sig.

Som årets sommarprojekt har vi valt att snygga till våra fasader. Norrgaveln har varit mest utsatt. Det behövde bytas offerlist och en hel del klädselbrädor var skadade i nederkant. Brädorna är väldigt breda och kilsågade. För att kunna kopiera dom har vi specialbeställt extra breda brädor. På sista bilden kapar vi av fasaden med 20° släppvinkel. Sedan passar vi in en liggande bräda och avslutar med offerlist. För att behålla husets karaktär återanvänds klippspikarna i möjligaste mån. När vi renoverade taket glömde vi snygga till vindskivorna på huset. I dag har vi byggt en hög byggställning och måleriarbetet kan börja.

 

I går vräkte det ner snö och jag fick ta en paus i vårbruket för att istället pyssla lite inomhus. Generatorn skulle bytas på Manen och det resulterade i att jag tappade en skruv på golvet. Den trillade i myllan och trots att jag såg var den landade så var den för evigt borta. Så kan man inte ha det. Golvet grävdes ur och fylldes med bärlager. Sedan ett lager sand och till sist marksten. Mellanrummen har gjutits igen. För att betongen ska härda har den isolerats tillfälligt med wellplast.

Så här kan man göra om man ska rikta något tufft material. Det här är parallellstaget till Manen som får en översyn. Först borrades hål i riktigt hårda träbitar. Hålet har samma diameter som axeln och borras så att det blir en liten radie i borrets axialrikting. Detta för att det inte ska bli någon punktbelastning på röret. Sen hittades lämpliga metallbitar och arbetet stod domkraften för. Det gick åt några ton för att få staget rakt. Sen bockades det på rätt ställe.

/Jan

I stora rummet satt det hålkälslist mot taket. Förvisso finns dom även i köket och tillbyggnaden men här passar det inte in i stilen. Även ett försök gjordes att hyvla en list med pärlprofil längst ner men det kändes inte heller rätt. Några fler hyvlar hade jag inte så det blev till att använda en kombination. Inspirationen var de lister som suttit på takbjälkarna sedan huset byggdes:
Bild 1: Här hyvlar jag med rundhyvel för att få den första delen av profilen. Observera regeln som satts fast med skruvtvingar för stöd.

Bild 2: Med falshyvel görs första "steget" i listen. Den hyvlas även för att bli tunnare neråt. Falshyveln har ett ställbart anslag för att det ska bli rakt.

Bild 3: Bara med den första biten av denna profilhyvel gör jag radien längst ner på listen. Hyveln har modifierats en aning för det här ändamålet.

Bild 4: Det sista steget hyvlas med falshyvel ställd på sned. Sedan dras en radie på frihand med anslaget inställt på samma mått för att inte få felskär.

Bild 5: Ibland räcker inte hyvelbänken till. Om det inte syns sen kan man göra ett hål i listen. En annan variant är att skruva fast en kortare träbit på listens osynliga sida.

 

Lite om handhyvlar och hyvling: Mina är köpta på Tradera och loppisar. Man får dem ganska billigt, från 20SEK och uppåt. En del är mer eftertraktade och därför dyrare. Ibland är hyveln skarp nog att hyvla med på en gång. Man kan göra det för att få bort lite rost från stålet och "köra in" hyveln. Sedan är det bra att bryna stålet. Jag har kört med en ganska billig motoriserad våtslipsten för att ta bort jack. Sedan handbryner jag med finare och finare sten. Nageltestet är ett bra sätt att avgöra om det är vasst. Lägg stålet mot nageln åt samma håll och i samma vinkel som i hyveln och se om eggen fastnar på nageln som är ungefär lika hård som trä. Om den inte fastnar är eggen för slö och ska brynas mer. Den behöver inte vara så vass att man kan raka sig med den.

 

När man har en vass egg ska man ställa in hyveln. Jag brukar faktiskt lägga den mot en träbit och låta bladet glida ner tills det har kontakt med träbiten. Sedan knackar man ner hyvelns träkil. Många skulle nog säga att man inte ska behandla en hyvel så men bladet brukar åka med lagom mycket och skadas inte nämnvärt av detta. Sedan kan man göra ett provdrag. Har man en oxhyvel eller skrubbhyvel kan man ta ganska mycket. Då får man spånbrytning, det vill säga att spånen inte kommer ut ur hyveln som krullat presentsnöre utan mer som vikta spån. Det ger en grov yta på träbiten och kan dra ut fibrer djupare än vad stålet är ställt. Ska man putshyvla eller göra list så får man ställa in hyveln så att man får tunnare spån. Nu skär stålet spån utan att dra med fibrer och ytan blir finare. När man släthyvlar är det också bra att snedställa hyveln en aning i skjutriktningen för att den ska skära bättre. Lägg aldrig ifrån dig hyveln med bladet ner. Den ska ligga på sidan. Dra aldrig heller hyveln baklänges! Trämaterialet ska också hanteras med god hygien för att undvika sand och annat som nöter ner verktygen. Om man ska sandpappra ska detta göras när hyvlingen är helt färdig! Till sist ska aldrig hyvelbänken lämnas åtdragen. Den rör sig efter luftfuktighet och kan spricka!

/Jan

Vi gör våra ryck ibland. Stora rummet är en av våra längsta följetonger. Det började med att vi ersatte en kamin med en massaugn. Ett halvår senare skrapades och målades innertaket. Golvet blev klart i somras. I veckan har vi gett oss i kast med underarbete inför tapetsering. Insidan av väggarna är sedan tidigare klädda med Tretex (porös board). Det isolerar bra och vi tänker behålla det så. Däremot var det inte så snyggt att innerväggarna var tjockare än fönsterlisterna. Tretexens kant syntes tydligt. Vi löste problemet genom att tillverka extra brädor och dessa skruvades fast bakom fönsterlisterna. Vid dörren valde vi istället att ta bort Tretexen och ersätta den med en tunnare skiva.

 

Innertakets spontade brädor hade glidit isär. Det gick att fixa detta underifrån genom att knacka försiktigt med kofot för att få isär brädorna och skrapa rent sponten. Sedan kunde de skjutas ihop igen. Fortsätter det drösa in får vi fylla igen de sista springorna.

Nu är skorstenen på plats. Första halvan av jobbet gjorde vi själva. Plåttak är väldigt hala och det är skönt med stöd från klätterrep och sele. Väl uppe sågades hål med sticksåg. Sedan monterades modulskorstenen. För att få dit underbeslaget fick två takplåtar lossas. Nerifrån togs trätaket bort minst 50mm runt skorstenens isolerade mantel. För att förhindra lösa takspån från nedglidning mot skorstenen spikade vi masonit från nocken ner över underbeslaget. Till sist var det bara att lägga tillbaka takplåtarna och ringa plåtslagaren för att få en huv av galvad plåt. Besiktning och godkännande av kommunen kvarstår innan första proveldningen.

 

 

Bastubygget framskrider. Det tog tid att bygga inneväggarna. Vi hade en del mögelskadad råspont över. Möglet gick som tur var att hyvla bort. Jan har även hunnit fixa en del små detaljer såsom dörrhantag, konsoler till fönsterbräda och en ny kallsmidd hasp till ytterdörren. Rätt material ska hittas och det tar en del extra tid. Runt byggnadens ytterfönster var det en del rötskador som skulle åtgärdas. Kitt och färg har äntligen torkat på Lisas nyrenoverade fönster. Timmerhus ska lagas med presspassning. Byggnaden får även fönsterbleck som fattades i grundutförandet.