rubensgarden.blogg.se

På väg till sin pomologutbildning passerade Anna oss. Med sig hade hon ett körsbärsplommonträd som planterades i hagen. Hamlet följde noggrant spektaklet.

Precis i rätt tid lyckades vi få in årets spannmålsskörd. Ett litet missöde med punktering på tröskan men annars gick allt bra. Havret blev det inte så mycket av men kornet ser desto bättre ut. Nu ligger det på tork i spannmålsmagasinet.

Tröskan fick gå lågt på grund av att vildsvinen hade trampat ner havret. Resultatet blev mycket gräs och strån. Vi rensade därför en del av säden. Motionscykeln vi fick tidigare i år var en utmärkt kraftkälla med Jan på.

Grönsaksodlingen grönskar för fullt! Vädret har varit gynsamt med mycket sol och värme och lite regn emellanåt vilket har gett en god och tidig skörd. Vi kunde börja med torgförsäljning den 16 juli och provar även med en försäljningsdag (fredagar) hemma i år. 

I stora landet är det nu dags för slutskörd och torkning av spritärtor. Vitkålen ska bli surkål. I växthusen gallrar vi tomatplantor och slanggurka. Med lite tur hinner majsen mogna innan första frost i år.

Intensivt arbete med ogräsrensning, gallring och täckning börjar visa resultat i stora landet. Morötterna närmar sig fingerstorlek, den första broccolin snart skördeklar och en och annan sockerärt börjar ta form. Några skamfläckar som inte visas upp i bild finns dock. I ett hörn löper spritärtorna amok med ogräsen, men om någon gröda klarar konkurrens så är det nog ärtor. Uppbindningen får vara i år. En annan motgång har varit jordlopporna som gick hårt åt vaxbönorna. I försök att styra upp skörden såddes nya i växthuset och nu är de klara för utplantering.
Tillbaka till skrytbilderna. I kantzonerna breder honungsört ut sig i samsådd men blodklöver och solros som ännu inte blommar. Vi har också lyckats etablera flerårig malva (kattost) i rutan närmast skogen. Mycket att hämta för bin, humlor och fjärilar ger oss en bra pollinering även bland grönsakerna.

 

Nu har vi påbörjat förodlingen av majs, pumpor, växthusgurka och frilandsgurka. Rotselleri och purjolök som var först ut i förodlingen börjar se riktigt fin ut men vi ger dom maj ut innan utplantering. I mittenbilden syns kål och sallad som såddes i april. I sista bilden majsen som såddes i dag.

Månadsskiftet april maj eller strax före det att knopparna spicker är bästa tiden att ympa. Cajsen som var på besök hade med sig ympris från Skåne som var taget under vinterbeskärningen. Före ympningen ställs riset några timmar i vatten. Av riset skärs sedan ympkvistar, ca 15 cm långa med 3-4 knoppar. Vi testade tre typer av ympningar:

Bild 1-3: Barkympning. Ympkvisten trycks ner i en skåra som gjorts i barken.

Bild 4-5: Skarvympning. Två snittytor pressas samman.
Bild 6: Okulering. En knopp skärs loss från ympkvisten. Sedan skär man bort motsvarande bit bark och tejpar.

Viktigt med rena kontaktytor och bra förband. Verktyg ska spritas. Kniven ska vara mycket vass. rör inte kontaktytorna med något. De ska inte torka ut. Som ympvax har vi använt vaselin och bivaxsalva. Vi förband med vulktejp. Den är svart och det kan bli för varmt. Ympningarna genomfördes dels på en vildapel och dels på ett av trädgårdens yngre äppleträd.

 

Från början växte det fyra stora granar i trädgården. De var inte så gamla utan hade vuxit upp under de fyrtio åren som gården stått övergiven. Konsekvensen av att få så stora träd är att det skuggar och tar näring från annat. Nu är sista granen fälld. Veden kommer förstås till nytta kommande vintrar, ladan får fler soltimmar så att timret hinner torka upp mellan skurarna och vi får mer plats till bikupor och annat. Lite ve(d)modigt känns det ändå att ta död på ett så vackert (?) träd men för att respektera dess bortfall görs allt arbete för hand så att det känns i kroppen.

För några år sedan hämtade vi en växthusstomme gratis från Linköping. Den har stått och sett skräpig ut länge nog. Dags att börja jobba! Så här fixade vi grunden: stommen baxades upp på träklossar och ställdes i våg med vattenpass. Sedan grävde vi hålunder hörnen och på mitten av längdsidorna där vi färste betongplintar så att de hängde i luften ca tio centimeter från botten på hålen. Efter att ha dubbelkollat att stommen står rakt undergjöt vi sedan plintarna med betong.

För att säkra mot ogräs har vi fäst plåt runt hela grunden och ungefär 40 cm djupt. Fönsterblecken tillverkades av pannplåt som klipptes och bockades för hand. Skarvarna och hörnen har slagits ihop med nedvikt enkelfals. Plåten och spiken kommer från taket som vi fick gratis förra sommaren.

Takets träkonstruktion består av obehandlad 1,5 tums furu som har klätts med 4mm polykarbonatplast. Det är en väldigt tålig och dyr plast. Som tur var hittades den i en container och efter att ha frågat fick Jan ta hur mycket som helst. Alla skivor har repor, hål och skönhetsfel. Vi byggde också två takluckor och fick öppna lite på plånboken. Fyra gångjärn köptes på byggaffären!

För att få en bra värmelagring murar vi upp norrväggen med tegel från jordkällarens gamla valv. Denna vägg blir också södergavel på grisarnas nya vinterhem. Den får två luckor så att grisarna kan värma sig, gå på toa och äta upp ogräs i växthuset utanför odlingssäsong. Allt virke kommer från diverse hus som vi demonterat under åren. Nu är semestern slut. Projektet får fortsätta på lediga stunder.

Vi hade snudd på vattenbrist och beslutade att försöka få igång en gammal brunn som vi inte rört sedan gården köptes. En kubikmeter sögs ut. Sedan syntes botten. Efter att ha känt efter med armeringsjärn förstod vi att stensättningen fortsatte en meter ner i slammet ner till en hård botten. En bit kunde grävas med handborr för telefonstolpar sedan var det bara att fortsätta med hink. Det gamla locket av trä hittades en bit ner. På bilden har Jan byggt ett nytt och även ett bättre staket. Nu är det säkert för traktens älgar. Lite regn kom också och fyllde på våra tankar så att vi klarar oss några veckor till.

 

 

För en dryg vecka sedan sådde vi in spannmålet och sedan fick vi ett ordentligt regn. I kombination med det varma och soliga vädret är det långa gröna rader i åkern. En bra start. Vallen som såddes har också tagit sig men kanske kan behöva daggiga nätter och något regn för att komma igång på riktigt. Extra spännande att det gått så fort medan man varit bortrest en arbetsvecka.

/Jan

Våren kom sent och har gjort ogräsrensningen till något av en stafett. Så fort ett stycke är färdigrensat är det tid att så nästa gröda. Så här långt har vi hunnit med morötter, palsternacka, majrova, potatis, bondönor, dill, sallad, mangold, rädisa och ärtor. Morötterna och bondbönorna som såddes för tre veckor sen har nu börjat kika upp.

 

Nu är det dax att börja skörda av vårens läckerheter. Det gäller att vara med och plocka sparrisen i tid innan den skjuter i höjden. Det är första året vi skördar. Frösådde för fyra år sedan. Skörden är sparsam men smakfull. Jordärtskocka och rabarber finns i större mängder. Även nässlor och ramslök finns sedan ett par veckor i trädgården.

 

 

En sån här gammal såmaskin är bra när man ska så några tusen kvadratmeter upp till någon hektar. Den drivs från hjulet och inne i sålådan är det små borstar som matar ut fröna genom små hål eller slitsar. Sålådan är bred så det går fort att avverka stora ytor. Det var lite kruxigt att få till en bra såmängd eftersom vi sår in en blandning av gräs och klöver. Förr visste man att stora hjul är bra på mjuk och ojämn mark. Om maskinen fungerar som den ska kan man även koppla in och ur mekaniken med en spak på ena handtaget. Underredet kommer från grannen och sålådan från oss så det passar inte ihop så bra. Då får man improvisiera och sätta dit en tving som kedjesträckare. På sista bilden är sålådan i transportläge så det blir lättare att ta sig fram.