Kyla ut värme in.
I helgen tände vi första lilla brasan i massaugnen. Den ska eldas in försiktigt. När den väl är igång vill vi kunna behålla värmen. Inga dörrar på nedanvåningen gick att stänga så Jan tog fram sin favorithyvel. Det var upp till en centimeter att putsa bort innan dörrarna gick lätt. På kvällen hade vi mysigt i köket och lyckades köra in våffeljärnet. Oljan brann och stugan fylldes med rök. Våfflorna blev utsökta.
Från yttertak till innertak.
Det var ett tag sedan vi renoverade hönshusets yttertak. Storstädning pågår i storladan och vi ville få undan en hög med råspont. Städningen avbröts. Mycket roligare att fixa nytt innertak i hönshuset. Vi inreder också en del av loftet till förråd. Taket isoleras med kutterspån och vi blir av med balarna som blev över efter jordkällaren. Ett fint hönshus börjar växa fram men mycket jobb återstår. Kanske inflyttning till våren?
Bara vanligt vatten?
Äntligen har vi avslutat ett projekt som vi jobbat ganska mycket med men inte bloggat så mycket om. Avloppet till nya huset behövde förnyas och vi började fundera. På sommaren diskar vi utomhus och vattnar växter med vattnet. Önskemålet var att kunna använda allt BDT- vatten som växtnäring. På vårt referensobjekt går vattnet till ett växthus som måste varmhållas på vintern. Vi beslöt att spara vattnet från vintersäsongen i sluten tank för att vattna på sommaren.
Nu kan man inte ta den här typen av beslut hur som helst utan hela vår sanitetslösning har godkänts av kommunen. Efter att vi fick tillstånd att sprida vattnet på odlingsmark skulle vi också ha en dispens från slamtömning. Man kan sammanfatta alla turer med att de flesta anser att vi har en ganska annorlunda lösning. Den första kommentarer från kommuntjänstemannen var: Blir det inte en väldig massa blaskande med hinkar? Jan svarade att kan man bära in så kan man bära ut...
Under en del av året har vi högt grundvatten. För att tanken inte ska flyta upp har vi fått tynga ner den med stora betongvikter. Vi byggde formarna av gratisvirke men lämnade in dem för gjutning. Tanken är på 5 kubikmeter. På grund av de stora massorna som skulle bort fick vi anlita en grävfirma. Efter många om och men är allt på plats och kanske har vi lyckats återställa trädgården om ett år.
Industrispionage på väg från tvätten.
Inte så långt bort växer ett fint och inspirerande hus fram, byggt i organiska material. Vi hade vägarna förbi och spionerade runt lite men ingen hemma. Bättre lycka nästa gång?
En odlingssäsong till ända.
Det ska vara vitt! (Kalkmålning).
Nu är alla våra eldstäder besiktade och klara. Återstår bara att få dem vita. Färgen blandas dagen innan. Lisa började med att maskera alla gjutjärnsdetaljer. Sedan ska hela ytan fuktas med blomspruta. Man stryker sedan två lager om dagen. Ett på morgonen och ett på kvällen. De olika underlagen blir olika vita och några ställen får strykas många gåmger. Jan lyckades lösa upp underliggande lager. Det gäller att stryka fort eller skvätta på. Målningen är känslig när den är blöt! Sascha var nyfiket där och fick kalk på tassarna. Därav den sura minen. Bild 5: Ugnen börjar få sin slutfinish. Vintern kommer krypande och snart är det dax att börja elda in våra värmekällor. /Jan
Vart tog syllen vägen?
Just nu håller vi på med att rusta storladan. Dörrarna har varit svåra att öppna och helt plötsligt fick Jan för sig att undersöka det hela närmare. Efter att ha grävt bort all jord framför dörren visade det sig att en stor del av syllen var så gott som borta. (Bild 1). Vi spenderade därför en blåsig helg på detta projekt. Först lyftes dörren bort med hjälp av lyftblock (den väger)! Eftersom ladan fick lyftas en aning med domkrafter visste vi inte vad som skulle ske med fönstren som därför plockades bort. Efter detta fick återstoden av syllen tas bort. Där syllen inte legat under mark gick den att använda. En snedsågning gjordes och halva syllen putsades undan med yxa. Den färdiga skarven syns på bild 4. Vi tillverkade ny syll av två tretumsbjälkar som blev över från hönshustaket. Det som ligger i förgrunden på bild 5 är den gamla syllen. En bit av ett ordentligt fyrkantrör blir en fin märla till hörnbeslaget. På tröskeln satte vi en offerbräda som förhindrar att vatten och skräp kommer in i skarven mellan de båda bjälkarna. Dörrarna sågades i nedankant och kan nu öppnas och stängas utan förhinder. /Jan
