Hembygdsdagen i Ödeshög 2019.

Hembygdsdagen i Ödeshög börjar bli en återkommande tradition. För andra året i rad medverkar vi med försäljningsbord och utställning. I år hade vi skogstema. Jan visade upp skogsredskap och sågade kubb med hyveltandad snabbsvans. Lisa sålde lingon och svamp från skogen samt grönsaker och honung från våra odlingar. Det blev en bra dag med fint väder och många besökare.

En mjölkningsvagn fick det bli i år.

Jan har länge sneglat på denna mjölkningsvagn och i sommar blev det affär! Efter att ha förstärkt de värsta rötskadorna blev det två timmars bogsering hem till oss.
 
När korna var på sommarbete var de ibland långt från gården och fick mjölkas i fält. Under mjölkmaskinernas intåg i början av fyrtiotalet byggdes därför många mjölkskjul i sommarhagarna. En variant var dock att ha dom på hjul så att de kunde flyttas med korna. Ibland fick man vakuum med hjälp av en traktor. Den här vagnen har till vakuumpumpen tillkopplad en egen motor tillverkad av International Harvester och motortypen är LA. Serienumret skvallrar att den blev tillverkad 1938. Maskineriet ryms i vagnens bakre utrymme. Vagnen har plats för fyra kor på vardera sida foderbordet. I vagnens främre del finns också ett diskrum med torkställningar och desinfektionsapparat. När mjölkningen var färdig kördes mjölksåarna ofta hem med cykelkärra.
 
Vagnen gav mersmak. Den ska renoveras varsamt och kompletteras med för tiden passande utrustning. Det blev också nödvändigt att göra iordning en parkering då tanken är att den ska pryda vår uppfart.
 
 

En liten nostalgitripp på skogshuggarcykeln.

 
I sista stund fick Jan klart sin cykel så att vi kunde åka till Hässlevadets vattenturbindrivna ramsåg där den lokala hembygdsföreningen arrangerar sågdag varje år. Ska man se på hur det gick till förr i tiden måste man ju komma med stil. Så här reste skogshuggarna ut under 40-50 talet. Skogcykelvägar anlades i avverkningstrakter. Förutom huggaren är cykeln lastad med hyveltandad snabbsvans, yxa, lyftsax, lyftkrok, vändhake, barkspade, isärplockad bågsåg med blad. Proviant, kläder och småsaker packades i ryggsäcken på pakethållaren bak. Den här "skogshuggaren" har också unnat sig en pakethållare fram. På den ligger rullen med sängkläder. Naturligtvis sker färden på rätt sida vägen, det vill säga vänster.
 
 
 
 

Gödselkörning.

Lastbilslass nummer två med gödsel från grannen spreds med bogserad gödselspridare och dragare fick vår Valmet 15 vara. Den gick bra tills den fick smuts i förgasaren. Som tur är går det fort att meka med de här maskinerna och efter en magpumpning och filtrering av bränslet gick den som en klocka en stund igen. Dagen efter fick tändningen tittas över och nu verkar den fungera men rassel och skrammel från motorn indikerar att den behöver en ordentlig genomgång. Gödslet har spridits på en åkerplätt som ska bli spannmålsodling.

Semester!

Sol, bad, hav, avslappning i hängmattan och shopping. Vad mer kan man begära av en semesterdag? Ok. Vi bilade ner till Skåne så totalt blev det tre dagars ledighet från gården. Årets loppisfynd blev: Motorplanhyvel, två handvevade strumpstickmaskiner, skidor, Lill- Stina vävstol, diverse verktyg, två fönster till Arnes Byssja, en liten stege och ett par solglasögon.
 

Vinterarbete.

I videon ovan använder vi snön till att dra hem veden med traktor. Det har varit kallt i några veckor och det hjälper till på många sätt. Då blir det torrt och fint att arbeta och veden fryser så att den är lätt att klyva och såga. Vi har turats om med detta arbete och idag fick vi taket på vedhögen som blev ungefär fyra kubik. I vedboden också en ordentlig mängd småpinnar till vedspisen. Det har varit en solig och fin dag så grisarna fick komma ut och tryna lite i trädgården. Sedan var de ute i landet en sväng och hittade lite fjolårspotatis. Hönsen har också varit ute och sprätt runt lite.

Självhushållningsåret 2018 har börjat!

Vi börjar med att bygga upp vårt vedförråd inför nästa vinter. Den tredje av fyra allt för stora granar i trädgården är nu fälld. Efter att ha tagit en varje vinter börjar vi få rutin. Jan klättrar upp och sågar ner alla grenar som sparas för senare bruk. Kvistarna blir bra till köksspisen. När granen är fälld apteras den i tvåmeterslängder. De grövsta stockarna spräcks med kilar för att bli mer hanterbara. Allt för hand, med bågsåg, snabbsvans och yxa. Då värmer veden två gånger. Tips: Gran spräcks från roten, fur från toppen.
Granarna har stått och skuggat ladan. På grund av detta har den aldrig kunnat torka riktigt och virket har fått rötskador. Nu når solen fram ännu lite bättre. En ensam stor gran kvar till nästa vinter.

Så här ska spånen se ut från en välfilad hyveltandad såg. Denna är att föredra i grova stockar då den skär fina och rena spår med bra frigång. En gammal, stor bågsåg är bra som komplement. På bild 2 stod en björk mycket nära berget och fick först fällas med rikt och fällskär en bit upp där man kom åt. Sedan kunde stumpen sågas av. Sågbladet fick dessvärre några kyssar av graniten. Bättre än att offra filningen på timmersågen.

Gammal kan bäst.

Vi blev skänkta en jättefin frörens! Tillverkad i Valla, Östergötland. I den lilla trälådan ligger alla såll och så när som på alla delar finns med. En riktig lyxmodell med ställbar sållskak, variabel matning och justerbara blästerluckor. Det är de tre hålen på vevaxeln i bild 3. Nu blir det kanske bättre kvalitet på utsädet till nästa år.

Dubbelt så stark för 88 öre!

Det här lyfthandtaget är troligtvis från 1940-1950 nånstans. Reklamen utlovar att man minst dubblar lyftkraften. Mer ergonomiskt känns det i alla fall. Att hälla ur spaden blir lite stelt och man får byta teknik.
 

Sten mot sten.

Vi bryter upp den gamla förfallna stensättningen och ersätter den med annan sten. Humusrik jord grävs bort och tippas på åkern. Vi får leta i gårdens alla hörn efter sten som åtminstone är platt på en sida. Extra tunn sten behövs för att täcka dräneringsslangen som ligger bara någon decimeter ner. Kärran som vi köpte på loppis är guld värd och sparar på ryggen eftersom man kan låta stenarna ligga kvar i marknivå.En kvarnsten passade bra som avslutning på spolbrunnen.
 

Loppsoffan på plats.

Vi har börjat provinreda undervåningen och Jan blev påkommen med att ligga och lata sig i soffan som vi hittade på loppisen i Skåne. Den har blivit skurad och rengjord med golvsåpa. Observera den vackert kurvade pseudoschäslongryggen!

MAN AS325A

För en tid sedan i denna galax var jag och hälsade på en traktorsamlare som hade en väldigt varierad och spännande samling traktorer. Så fick jag syn på den och blev kär. En fyrhjulsdriven MAN som såg ut att ha varit designad på fyrtiotalet. Jag har tänkt ha som nyårslöfte att inte köpa fler traktorer så plötsligt blev det bråttom att hitta den sista. Efter lite efterforskningar för att hitta, förhandling för att köpa och en väldigt lång resa med Scanian har jag nu drömtraktorn här hemma. En fyrhjulsdriven MAN AS325A från 1950. Här kommer en samling extra högupplösta bilder:

Den här traktorn har fin historik och har tillhört en Arne i Vilhelmina. Det finns bilder på när den var i skogstjänst på 1950 talet. Senare fick den en framflyttad framaxel, kraftigare båge, kran och halvband. Snabbkopplingen i bild 2 är till för att docka traktorn med huggarkojans vattenmantlade kamin. Så var problemet med att kallstarta en dieselmotor i sträng kyla ett minne blott. I traktorns senare liv har den använts för höskörd. Det mitthängda slåtteraggregatet är från svenska Aktiv. När snön smält kanske vårsolen tinar fram lite mer originaldelar. Med traktorn följde även instruktionsbok på svenska och några bilder. Fortsättning följer!
 

Jakten på en spannmålskläm.

Med den goda havreskörden ökade suget efter en kross. Jan ville så klart ha en gammal maskin. Efter lite annonserande och många besök på gårdar stod den där. Tillverkad av Lunds Mekaniska Verkstad AB. Tidigt 1900-tal med nitar och gjutjärn. Den hämtades med lastbil och baxades in på sin plats. Efter en mekanisk genomgång med smörjkanna och rengöring med tops vågade vi köra den på tomgång. Lite havre i taget hälldes i på minsta möjliga matning för att vara snäll mot den gamla besten som ändå hade en väldig avverkning. Klämvalsarna sjöng, havren frasade, plattremmen ven och Allgaiern dunkade på lägsta möjliga arbetsvarv. Musik från förr. Smaskens tyckte Harry som var först på gröten. Tips: Gamla uttjänta arbetshandskar har man gott om. Klipp av fingrarna så blir det bra skydd för polygripen.

Skördetröskning med blicken bakåt.


Nackdelen med en bogserad tröska är att en del säd blir överkörd när man tar första skäret och att man måste och titta snett bakåt för att se bordet. Fördelen är att man tydligt ser vad som åker in och hur högt man klipper. En förskräckt groda räddades genom att tillfälligt höja bordet. Tröskverket på en Aktiv typ M är nästan lika brett som klippbredden och det ska vara en fördel. Ännu ett år fungerade detta mekaniska monster klanderfritt. Lisa åkte med i magasinet för att samla upp kornet i säckar. Havren matades ut med skruven. Vi fick en fantastiskt fin skörd. Speciellt med tanke på sommarens torka och att vallen såg väldigt mager ut när vi plöjde ner den.

Månadens containerfynd.

För några veckor sedan såg jag en lastväxlarbinge med en hel lantgård i. En T- serie Volvotraktor, slåtteraggregat, en massa skrot och de här två harvarna. Efter lite forskning gav jag ägaren ett par hundra för båda två. Synd att sånt här går till skrot, tycker jag. Den högra är ganska vanlig. Den med hjul kanske ovanligare och låg under en kökspanna som nog vägde ett par hundra kilo. Med hjälp av reglar och grov ståltråd lyckades jag lyfta den såpass att harven gick att få ut. Den var ganska manglad och hjulen är nu hjälpligt rätade. Om någon har en fjäderpinne liggandes så blev jag glad. En är av. Sen vore det kul att veta vad det är för tillverkare. Det sitter ett litet märke på reglaget men svårt att tyda.
/Jan
 

Nu sprider vi maskinellt.


Vi fick tag på denna vackra dyngspridare i julas. Ursprungligen är den för parhästar. Att tänka på när man drar hästredskap med traktor är att inte köra för fort för att mekaniken ska hänga med. Betydligt lättare att sprida gödslet i år och fördelningen hamnar i fina mattor. Jan kör och Lisa drar i spakarna. Tusen tack för gödslet!

Vinter på riktigt!

För oss är inte vinter något elände. Vattnet frös i helgen. Klaffpumpen är enkel att vinterställa med hjälp av en kulventil och en dräneringsplugg. Vi har backupsystem bestående av en hink. Snö är ett tillfälle att leka lite med traktorerna och vi är ute på härliga skidturer utforskandes omgivningarna så fort tillfälle ges. På den ofärdiga grunden har vi skottat upp snö för att minska draget under köket och längs golvlisterna har vi satt filtar. Bor man i ett gammalt hus får man räkna med att det är lite kallt på morgonen och det är en riktig lyx att få värme från eldstäderna. Vi har också hunnit göra iordning en del ved för nästnästa vinter. Man måste ha framförhållning.
/Jan

Vedugnsbakat bröd.

 
Premiärbak i vedeldad bakugn. Vi började igår kväll med att elda snällt i ca 30 minuter för att driva ut fukt och värma hällen en aning. Dagen efter bör man elda 3-4 timmar. Vi var ivriga och nöjde oss med tre timmar. Under tiden kunde vi förbereda våra degar. Först in knäckebröd. Efter ett tag behövdes mer värme och vi eldade ytterligare en halv timma. Mer knäckebröd! Vi bakade två sorter: Ett med rågmjöl och ett med olika gryn, frön och linser. Sen bröden. Jan hade förberett en surdeg. Lisa ett sesambröd som jäst i 20 timmar och två små surdegslimpor som senare skulle bli skorpor i eftervärmen. Däremellan hann vi med två sorters småkakor. Den sista plåten fick gräddas i järnspisen. Vi höll på i ungefär sex timmar. Nu är vi trötta, rökta och dästa.

Vedbodsarkeologi

Redan 2012 hittade vi denna skatt i vedboden. Gamla kataloger och gruppkorsband. Den älsta är från 1944 och den yngsta från sextiotalet. Det är intressant läsning.
I "Rätt smörjning" kan man läsa om "väldiga hästkrafter" från en tid då bilarna hade en toppfart på 70km/h och med liten marginal tvåsiffrigt antal hästkrafter.
Redskapskatalogen från femtiotalet med fina bilder på redskap som rationaliserade jordbruket i en tid då traktorn började ta över allt mer uppgifter.
I "Mjölkningsarbetes utförande" klagas det över att det saknas skolning och personal med rätt kunskap.
Det finns också en artikel där det börjar anas att kvicksilverbetningen och fågeldöden har ett samband.
Observera också de stora språkliga skillnaderna och att man skulle ha armbindel i trafiken om man är blind eller döv. Så speciellt många vägmärken verkade man inte behöva kunna heller. Rondellerna gick i vänstertrafik!


/Jan
 

Kaffesurrogat och kaffekvarn.


 
Den fina kvarnen var en gåva från Stefan och Kristina. Efter sanering har den kommit upp på väggen. Frågan var bara vad vi skulle fylla den med. Några kaffeplantage har vi inte. Däremot gott om maskrosor. Det kan man göra kaffe av:
Plocka gamla rötter, ca 10-15mm grova.
Skala och rengör.
Torka.
Rosta och mal.
Kaffet bryggs ungefär som té. Tesil var inte jättebra. Mycket skrafs i detta kaffe. Smakar kaffe smakar tvi vale men nu har vi något att bjuda på.

Tidigare inlägg
RSS 2.0