Vilthägn på gammalt vis.

Ett vinterprojekt är att försöka säkra stora landet mot rådjur. Vi ersätter vårt moderna elstängsel mot mer beprövade metoder. Längs norrsidan har vi byggt en risgärdsgård. Denna typ var vanlig förr i tiden men eftersom den behöver fyllas på med mer ris vartefter den bryts ner finns inga kvar att beskåda. Inte helt sällan var det stengärdsgård i botten.
Ju högre, tjockare, snårigare och tätare desto bättre. En risgärdsgård är även ett bra insektshotell och hjälper därför till med att upprätthålla den biologiska mångfalden.
Mot väster byggde vi en gärdsgård av hässjestörar. Inte helt traditionellt byggd eftersom vi najar med glödgad järntråd. I samband med att telefonnätet monterades ner förra gången blev det dock mycket telefontråd över och det var inte helt ovanligt att man använde metalltråd även i gamla tider. Gärdsgården är förlagd på berg. Därför har varannat stolppar stagats med snedsträvor.
 
 

Tredje gången gillt för detta timmer.

Grannen har rivit i sin lada och efter att ha botaniserat i högen hittade vi 3" plank, 6" timmer och en massa virke som blir bra att ha. Det som är spännande med det hela är att timret redan återbrukats en gång så när vi åter lagar timmervägg med det blir det minst tredje gången det används. Trä är egentligen ett relativt evigt material så länge det skyddas. Efter att ha gjort en stabil stapel kläddes den med plåt. Viktigt att inte slå in trävirke under en pressenning! Det ska förvaras luftigt och skyddat från regn uppifrån och slagregn från marken.

Kökspis och påskris.

 
Grannen röjde hagarna och lämnade efter sig en stor hög som han tänkte tända på. Vi ringde och hejdade detta. Från början var vår plan att bara spara det grövsta för att göra ved av. Ju mer vi rev och kvistade i högen desto girigare blev vi. Varför inte ta riset också? Sagt och gjort. Ännu en veckas jobb att bunta och köra hem. Grannarna undrade. Vad ska vi då ha så mycket ris till? Vi ska bygga gärdsgård blev svaret från oss. Risgärdsgård alltså!

Fortsättning följer på detta projekt.

Hämtning av tak.

 
Vi har glömt berätta om taket vi hämtade. Jan såg en skänkesannons gällande en hel lada. Trodde inte vi skulle få taket men sen ändrades annonsen till att taket var kvar. Vi fick det på grund av att andra inte fått ihop tillräckligt med folk för att ta ner det. Det gör man väl ensam om det är så?  Vi visste inte hur lång tid det skulle ta. Det gick ganska bra och vi fick en hel hink med begagnad klockspik på köpet. På den brantare delen fick vi jobba med stöd från klätterrep och sele. Något som Lisa fixade galant. Tre vändor med bil blev det. Nu har vi tillräckligt med färdigpatinerad pannplåt för resten av livet. Tack Peter för att du löste vårt problem med att få tag på släp!

Istället för skogen.

Grannen ville bli av med hela maskinhallen. Nu har jag att göra i några dagar medan Lisa jobbar. Man får riva i rätt ordning så det inte rasar. Takplåten av aluminium lossades genom att kapa spikarna med tigersåg. Allt bra att ha när vi ska laga och förstärka våra byggnader. En del ved blir det också.
/Jan
 

Dom eldar. Vi spikar.

Vi har sneglat på grannens eldashög emellanåt. Det här var bara för bra för att eldas upp. Ungefär hundrafemtio meter entum i varierande skick. Rött är det också. Ringde och frågade. "Ta det du vill ha." Åkte sen dit med Manen och lastade så mycket jag vågade. Det var på vippen att lasset gick in i förrådet. Där får det vara tillsvidare.
/Jan
 

Reglar till attefallshus?

Nej, sånt här kan jag inte köra förbi utan att fråga om det ska slängas. Förmodligen ett emballage till en industrimaskin. Pallen var gjord av 45x145 reglar i C16 kvalitet. Hundra meter i 5,4 meters längder. Även de grövre reglarna ingick men de var extremt kvistiga. Vet inte vad vi ska ha det till men en tur på fem mil med lastbilen fick det vara värt. Jag bröt loss dom och Lisa kånkade. Lite ved blev det av tvärpinnarna också. Så är månadens räkningar betalda. Fem kronor i infrastrukturavgift för att jag kört över bron i Motala.
/Jan

Ved!

Jan ringde runt lite och fick tag på fyra kubik ädellövträ gratis. Vi fick två fina plasttunnor på köpet. Samtidigt kändes det tvunget att göra något åt kaoset i vedboden och i ett nafs försvann fyra lediga dagar! Vi började med att riva ett helt lass med grindpall igen. När bilen var full åkte vi hem för att såga allt i 29cm längder så att de går in i alla eldstäder. Cirkelsågen sparade här en hel del jobb. Det tog emot i själen att stå och skrota ek, björk och diverse andra vackra träslag men vi vet var det finns mer och ett helt lass med ek sparades och står nu i ladan. 5% av vårt granbestånd blåste också ner. Alltså en gran. Den tog en stund att såga och klyva. Lisa visade sig vara skicklig med snabbsvansen som inte är så lätt att hantera. Den tar 3-5mm i varje drag! En bågsåg är egentligen snabbare men jag har inte lyckats komma ihåg att beställa nya, grova, hyveltandade sågblad för rå ved till våra skogsbågsågar. Det skvätte fortfarande om granen när man klöv den men tog man i för kung och fosterland gick den isär. Vedboden behövde städas och kanske kom jag ner till femtiotalets nivå (1950) innan det tog stopp. För att kunna veta vilken ved som är för vilken vinter slängde jag ihop ett fack för årets skörd. En bergknalle mitt på golvet gjorde att jag fick anpassa ett golv av lastpall. Det ger även bra ventilation under veden. Det rymmer ca sju kubik travat och vi har fått ihop fem så här långt. Tanken är att fortsätta med fack så vi bättre kan se hur mycket vi omsätter. Veden ska vara kluven och klar innan midsommar. Kom ihåg att lägga alla vedträn med barken upp. Speciellt utomhus. Då torkar den bättre. Nu är det hög tid för vårbruk!
/Jan

Halva luftsolfångaren färdig.

Vi håller på med en liten luftsolfångare. Som vanligt har Jan fixat fram en hel del gratissaker. Beskrivning av bilderna:
1: Vi klipper till en mellanformatsplåt som skulle slängas. Bredden blir ca 600 mm. Det är vanlig plåtslagarplåt som är svart på ena sidan och 0,6mm tjock.
2: Efter att ha gjort en simulering i datorn togs profilen fram. Tanken är att ha horisontellt korrugerad plåt med så vassa veck som möjligt och med så lite vertikal yta som möjligt. Optimalt hade en sågtandsform varit men av bockningstekniska skäl fick det bli en symmetrisk trekantvåg. Jan hade tillfälle att låna marknadens bästa kantpress på jobbet och bra blev det!
3: Den färdigveckade plåten ligger på en obockad plåt. Plåtarna har legat ute. Därav skönhetsfelen som gjorde att de var gratis. Tanken med vecken är inte att öka ytan utan att varje veck ska fånga ljuset och låta det studsa några gånger mot plåten innan det lämnar lådan ut i den kalla världen utanför.
4: Lådramen är färdig och kryssmäts så att den är vinkelrät. Virket är gratis pallvirke och takläkt.
5: I den här skivan ska stosen för frånluft sitta.
6: Enklast att skarva plåten med montageskruv. Lite internläckage blir det nog.
7: Lisa sprayar på ett lager med mattsvart färg.
8: Lisa synar resultatet. Hela lådan har tätats med massa för att den inte ska läcka utåt.
9: Nej, det här gick inte bra. Högre varv och en handborrmaskin på en hästkraft går bättre. (Nästa helg kanske).
10: Ryggen består av masonit. På den har vi satt foliebeklädd mineralull som kan köpas på ventilationsfirmor. Lådans dyraste komponent. Jan skär till den för bra passning.
11: Plåtbitar med en skruv på mitten sätts fast i tvärliggande brädbitar bakom masoniten. Enklast att göra hål i tunnplåt med en körnare och en mjuk träbit bakom plåten så slipper man skära handen av sig när borret fastnar.
12: Lisas hand visar stället där tilluften ska vända upp på plåtens fönstersida. Även baksidan av plåten är svart i ett försök att fånga infraröd strålning.

Ett stort och ett litet fynd

 
På den stora bilden gör vi läckagetest av vattenbehållaren som vi precis fyndat. Den kommer att passa som hand i handske med vår vedspis. Tyvärr var den inte helt tät. Får se hur vi lyckas fixa detta. Bra pris endast 30kr. Jan gjorde också ett lite mindre fynd i form av ett miniatyrstäd. 20kr värde okänt.

Bara vanligt vatten?

Äntligen har vi avslutat ett projekt som vi jobbat ganska mycket med men inte bloggat så mycket om. Avloppet till nya huset behövde förnyas och vi började fundera. På sommaren diskar vi utomhus och vattnar växter med vattnet. Önskemålet var att kunna använda allt BDT- vatten som växtnäring. På vårt referensobjekt går vattnet till ett växthus som måste varmhållas på vintern. Vi beslöt att spara vattnet från vintersäsongen i sluten tank för att vattna på sommaren.
 
Nu kan man inte ta den här typen av beslut hur som helst utan hela vår sanitetslösning har godkänts av kommunen. Efter att vi fick tillstånd att sprida vattnet på odlingsmark skulle vi också ha en dispens från slamtömning. Man kan sammanfatta alla turer med att de flesta anser att vi har en ganska annorlunda lösning. Den första kommentarer från kommuntjänstemannen var: Blir det inte en väldig massa blaskande med hinkar? Jan svarade att kan man bära in så kan man bära ut...
 
Under en del av året har vi högt grundvatten. För att tanken inte ska flyta upp har vi fått tynga ner den med stora betongvikter. Vi byggde formarna av gratisvirke men lämnade in dem för gjutning. Tanken är på 5 kubikmeter. På grund av de stora massorna som skulle bort fick vi anlita en grävfirma. Efter många om och men är allt på plats och kanske har vi lyckats återställa trädgården om ett år.
 

Den som spar han har.

Nu har vi kommit halvägs genom den mörka årstiden och lyckats samla ihop ett ansenligt lager av gamla ljusstumpar. Några engångsmuggar i plast fick fungera som formar. För att vekarna skulle hålla sig på sina platser tejpades de fast i botten av muggarna. Två omgångar stearin smältes, en röd- och en grönaktig. Efter att stearinen hällts upp i formarna var det bara att bära över dem till ett av våra ej uppvärmda rum, som för tillfället håller en temperatur på minus en grad. Snart hade ljusen stelnat och formarna kunde avlägsnas.

RSS 2.0