Framsteg i traktorgaraget (skorsten).

Är det katakomberna i byn Avskyvärld? Nej, det är insidan av skorstenen som växer i traktorgaraget.
Nu är det vår och det växer så det knakar. När man har som mest att berätta om har man som minst tid att ägna sig åt bloggen. Något som har vuxit av och till under en månads tid är skorstenen i det gamla brygghuset. Vi får professionell hjälp av Anders Murare och det är Anders själv som varit här. Det vitmålade teglet kommer från jordkällarens gamla valv. Krokarna också. Anders hade också med sig ett antikt spjäll. Det spelar väl ingen roll kan man tycka men tyngden och ljudet från en tung lucka är karaktäristiskt.
 
 
Detta besök avslutades med putsning av väggen och längst upp en pildekor som blev fantastiskt fin.

Traktorgarage- takbjälklag.

Garagets gavel har blivit förstärkt med en grövre bjälke som skruvats ihop med klassade gängstänger. Portens öppning har också blivit några centimeter högre. Ovanpå har Jan byggt ett bjälklag som skall tåla en belastning på 1000kg. Senare ska nämligen en I-balk för lyfthjälpmedel skruvas upp i tvärbjälkarna (bild 2). På grund av att det är en träkonstruktion får man räkna med lite fjädring. Innan tvärbjälkarna spikades fast i takbjälkarna belastades de därför med 700kg. När konstruktionen sedan är i vila blir det förhoppningsvis negativ belastning på förbanden och lasterna blir då mindre de gånger man använder lyfthjälpmedel.

Plåt- och väggarbeten i traktorgaraget.

När man är två går det undan. Under tiden som Jan snickrade spikreglar och klädde utsidan med asfaboard satte Lisa isolering och råspont på insidan. Sedan spikade Jan upp klädselbrädor medan Lisa rätade spik. Virket är till största delen begagnat. En del kommer från samma hus och resten från två andra. Åter till inredningen. När väggarna skulle kläs med plåt kom den efterlängtade kantviken till stor nytta. Vi har även hunnit fylla i en sula med slutgiltig betong inne i garaget för att komma upp i samma nivå som kubbgolvet.

Ässja och skorsten i traktorgaraget.

Nu har det varit några intensiva dagar i garaget. Vi har haft besök av Anders Murare som har hjälpt till med att mura ässja och en början på skorstenen. Ässjan ska arbeta med sidodragsprincip. Det blir mycket diskussioner och skissande innan och under tiden som man bygger. Första varvet närmast golv  samt radiestenen under bordets järnbeslag är murad med teglet som Jan tillverkade för några veckor sedan. Resten av teglet kommer från jordkällarens gamla valv. Bordet är av begagnat eldfast tegel. Den stora luckan köptes på en loppis och järnbeslaget som håller ihop bordet är tillverkad av Rybergs Smide i Boet. För att kunna mura behöver det vara plusgrader och det börjar bli kostsamt att hålla lokalen varm. Projektet får därför vila tills i vår men det känns trevligt att ha kommit en bit på väg så att resten av bygget kan fortsätta.

Jan bränner hemma.

 
Efter att ha åtgärdat brunnen fick vi mycket lera över. Jan bestämde sig då för att försöka tillverka lite specialtegel till traktorgaraget. Steg ett blev att få leran slät. För detta fick vi hjälp av snälla människor som lånade ut en tvångsblandare. Så här gjorde vi: Teglet slogs ner i en form. Efter att klumpen pressats ur formen har sedan råteglet profilerats med en träbit. Därefter har stenarna torkats stående. När de torkat ett tag lades stenen ner för att sluttorkas. Vi torkade tegel i totalt två veckor och det är allt för kort tid.
Teglet staplades i en brännugn. Helst ska hela ugnen nå en temperatur på nästan 1000 grader. Det var det svåraste momentet och en del stenar har blivit mjukbrända och en del smälte av värmen. Vi eldade med rivningsvirke från grannen kompletterat med träkol. Efter tre försök med lite olika skorstensstorlek var Jan nöjd med slutresultatet.

Sena kvällar i garaget.

Jan har aldrig varit så mycket för att meka men ska det jobbas så vill man ha en bra arbetsplats. Varför inte göra det lite hemtrevligt? Stora delar av lokalen ska därför ha kubbgolv. Det verkar som att man aldrig blir nöjd när man lägger kubb men helheten blir ändå ok. Egentligen ska man ha sand under men vi använder murbruk för att det ska svara maximalt och spärra mot vatten som annars kan komma in under hela golvet om man ställer in en snöig traktor. Det börjar bli kallt och vattnet till bruket värms därför på fotogenvärmare som också värmer lokalen en aning. Tillfälligt innertak har lagts på ribbor för att hålla kvar värmen.

Brunnen fixad och drickbar.

 
Ring för ring har vi jobbat oss uppåt. För finjustering användes en gammal mekanisk domkraft så att det inte kommer olja i brunnen. Första metern utanför ringarna har fyllts med gjutgrus. Sedan har sanden slammats in i stensättningen med hjälp av en kraftig vattenstråle. På detta lades ett lager med mineralisk åkerlera för att täta mot ytvatten. Från tjälfritt djup och uppåt måste man fylla med material som inte är frostkänsligt. Vi slammade därför igen resten med kabelsand som är finare och filtrerar ytvattnet bättre än grövre sand.
Sista ringen fick kapas en aning. Sedan kunde locket läggas på plats. Återstår att gjuta betong på utsidan av ringarna för att styra ut ytvatten från brunnen. Detta väntar vi med då sanden kommer sjunka undan under vintern. Vattnet smakar redan bättre. Vi ska lämna in vattenprov i vår.

Brunnen del fem?

På vårt sjätte år på gården tänkte vi ta tag i brunnen på allvar. Vi har tidigare testat att spola rent stensättningen men vid en kontroll av vattnet förra sommaren var det fortfarande otjänligt. Vi började arbetet med att bredda vägen och lägga ner större sten för att komma fram med lastbilen. Sedan hyrdes ett monster till dränkpump in som placerades i en nätkorg. För att tvätta botten på brunnen högtrycksspolade vi med traktorpump. Totalt har vi spolat med 4000 liter vatten. Organiskt material och det mesta mindre än 3 mm sögs ut så att brunnen blev ren. Sedan fylldes ca 15cm singel på hela botten.
Eftersom det fortfarande tickar och knakar lite i stensättningen görs i möjligaste mån allt arbete uppifrån. Efter att ha lyft ner första cementringen pumpades vatten ur till ringens ovankant för att se att den står i våg. Efter en liten justering har vi nu lyft ner andra ringen. Mellan ringarna tätar vi med murbruk. Jan har också lyckats hitta lera och trampat denna så att den ska gå att älta. Fortsättning följer.
 

Traktorgarage: Hjälp av muraren.

Nu har Stefan murare från Anders Murare varit här och murat fast den vackra luckan som grannen gjorde åt mig. Framför luckan ska ässjan vara. Eftersom den blir lite inträngd i ett hörn kan det vara svårt att smida långjärn. För att lösa detta problem kan man sticka ut järnet genom luckan och täta med löst tegel. Kan vara trevlig till ventilation och lite morgonsol också.
 

Traktorgarage: Takpärsen över.

 
Nu är även det södra taket fixat. Trots omfattande rötskador på pärt och bärläkt var det bara en takbjälke som var så skadad att den behövde amputeras. Vi limmade dit en protes och efter att ha fått dit takfoten blev det riktigt starkt och bra. Det var praktiskt att förvara råsponten på två tvingar medan man jobbade sig uppåt. Att använda begagnad takplåt var inte det lättaste. Bärläkten måste ligga på exakt rätt ställe för att man ska kunna spika i dom gamla hålen. Trots mätningar och anteckningar blev det på sina ställen så fel att en extra bärläkt fick spikas dit. Av någon anledning blev inte heller kaplinjen i ränndalen 100% korrekt men det regnar nog inte in i alla fall. Efter att ha monterat nockplåten i dag känns taket färdigt så när som på skorstenen som kommer senare.
 
 
   

Garaget tar form- takstolar.

En bra början är att planera för var man ska ha sitt material och se till att bygga en bra arbetsplats när man bygger. Mycket tid gick åt vid förra bygget för att hämta material och gå iväg för att mäta. Nu har vi allt nära. Spik och verktyg kan förvaras på kortlingarna. En tillfällig sarg ser til att de inte skakar ner i backen när man spikar på andra sidan väggen. För att få plats med längre virke gjorde vi ett tillfälligt extrarum genom att låta dörrarna vara öppna, lägga ett tak ovanpå och dreva med presenning gjord av de sparade storsäckarna som det varit lecasten i. Dörren är en branddörr som senare ska vara inne i huset. Torra handskar är skönt. Över vedspisen är det fixat tills nästa arbetsdag.
Nästa steg i bygget blev att riva bort det gamla spåntaket. Det är förvånande hur fint det ser ut under trots att huset saknat skydd i nocken och många takpannor var knäckta. Från mossa till fint virke. Det mesta som var under spåntaket var så fint att vi drog ur en hink med spik för att använda brädorna igen.
Nu har vi kommit så långt att vi kan börja "skissa" med takstolarna. Vi lyckades häva och släpa upp dom på taket. Sedan fick de gamla takbjälkarna kapas för att ge plats. Inget på det här huset är rakt eller vinkelrätt så det blir till att kompromissa och flytta fram och tillbaka tills det ser bra ut för ögat. Sedan får man kryssmäta och se hur snett taket ska byggas för att det ska gå att lägga på takplåt så att det ser rakt ut.
 

Traktorgarage: Tillbyggnadens bottenstomme färdig.


Nu har garagets norrvägg fått asfaboard. Nästa steg blev att bygga tillbyggnadens stomme. Eftersom insidan ska panelas och utsidan ska få asfaboard och klädselbrädor blir vridstyvheten inte lika stark. Garaget står exponerat för vind och därför fälldes snedsträvor in i väggarna. En bärande mellanvägg och en takbjälke i 7"7 virke kommer avlasta takstolarna som byggs i ramverk. Vi försöker bygga så att det är svårt att se om byggnaden är ny eller gammal. Alla synliga detaljer görs därför med gamla återvunna beslag och grovt ohyvlat virke. Förutom asfaboard och spik har vi kommit undan med återbrukat virke i stommen.

Grov skiss på traktorgaraget.

För att se ungefär hur jag tänkt gjordes en grov skiss i suggestivt perspektiv av garaget.
En sektion ny vägg är nu på plats. För att kunna lyfta fick den nya syllen bryggas med en I-balk. Hammarbandet lyfts sedan med domkraft som trycker upp en stolpe mot 2x145x45 reglar som vilar uppåt mot hammarbandet som består av en 6"6 bjälke. Längden på de stående reglarna finpassas genom att sänka ner och såga av tills lika mycket vikt står på alla. Till sist spikas en snedsträva som fälls in i väggen. Garaget är skevt och står inte plant. Säkrast är att låta gamla hus vara och behålla det skeva.
 
 

Ny platta på traktorgaraget.

 
Då har renoveringen av traktorgaraget påbörjats. Vi började med att hissa upp hela huset ungefär en decimeter för att kunna gjuta plattan i kant med syllarna. Vi lyfte med domkraft i bjälkarna som är i klenaste laget och man får hela tiden palla upp med klossar under så att fallet inte blir för långt om någonting skulle ge sig.
 
 
Sen var det dax för förarbeten. Det gamla golvet slogs sönder. De största bitarna slängde vi ut och de mindre var bra underlag till en bädd med 8-14 makadam. Det hela paddades sedan noga. Armeringsjärn har satts fast med kemankare och bockats samt najats fast i armeringsnät. Ovanpå lades också grövre järn diagonalt från hörn till hörn.
Gjutningen gjordes när det redan hade hunnit bli minusgrader. Katter har en tendens att gå i våt betong, så även i det här golvet. Vattnet värmdes med en vattenmantlad fotogenkamin som inte gick igång. Lite försiktig eldning med ved fick det bli istället. Sedan värmdes utrymmet med fotogenvärmare, infravärmare och element. Runt sockeln lite skydd mot nattkylan. Efter natten täcktes plattan med isolering och värmen hölls igång i tre dygn med hjälp av elverk.
 

Inflyttning i lyxgrishuset.

Äntligen klart! Det kombinerade växt- och grishuset stod färdigt just efter att första snön hade fallit. Grisarna blev glada över att komma in i värmen. I alla fall varmare än i den gamla kojan. Grisar är tuffa djur och klarar sig bra så länge de har det torrt och dragfritt. Grishuset som ansluter mot växthusets norrvägg har isolerat brädgolv, fyra tum tjocka väggar med vindduk och innertaket är isolerat med halm. Vid sydvästanvind uppstod tvärdrag och vi fick göra två vindskydd som även ger skugga varma sommardagar. Grisarna går fritt mellan utebete och växthus. Blir det riktigt kallt kan vi stänga en lucka mot hagen.

Jans semesterprojekt på god väg.

För några år sedan hämtade vi en växthusstomme gratis från Linköping. Den har stått och sett skräpig ut länge nog. Dags att börja jobba! Så här fixade vi grunden: stommen baxades upp på träklossar och ställdes i våg med vattenpass. Sedan grävde vi hålunder hörnen och på mitten av längdsidorna där vi färste betongplintar så att de hängde i luften ca tio centimeter från botten på hålen. Efter att ha dubbelkollat att stommen står rakt undergjöt vi sedan plintarna med betong.

För att säkra mot ogräs har vi fäst plåt runt hela grunden och ungefär 40 cm djupt. Fönsterblecken tillverkades av pannplåt som klipptes och bockades för hand. Skarvarna och hörnen har slagits ihop med nedvikt enkelfals. Plåten och spiken kommer från taket som vi fick gratis förra sommaren.

Takets träkonstruktion består av obehandlad 1,5 tums furu som har klätts med 4mm polykarbonatplast. Det är en väldigt tålig och dyr plast. Som tur var hittades den i en container och efter att ha frågat fick Jan ta hur mycket som helst. Alla skivor har repor, hål och skönhetsfel. Vi byggde också två takluckor och fick öppna lite på plånboken. Fyra gångjärn köptes på byggaffären!

För att få en bra värmelagring murar vi upp norrväggen med tegel från jordkällarens gamla valv. Denna vägg blir också södergavel på grisarnas nya vinterhem. Den får två luckor så att grisarna kan värma sig, gå på toa och äta upp ogräs i växthuset utanför odlingssäsong. Allt virke kommer från diverse hus som vi demonterat under åren. Nu är semestern slut. Projektet får fortsätta på lediga stunder.

Sista rycket innan vintern.

Vi fick ett par dagar med torrt väder så att stenläggningen kunde göras klar. Nu återstår bara att köra bort all sten som blivit över och att emellanåt sopa ner fin sand i alla springor.

Sten mot sten.

Vi bryter upp den gamla förfallna stensättningen och ersätter den med annan sten. Humusrik jord grävs bort och tippas på åkern. Vi får leta i gårdens alla hörn efter sten som åtminstone är platt på en sida. Extra tunn sten behövs för att täcka dräneringsslangen som ligger bara någon decimeter ner. Kärran som vi köpte på loppis är guld värd och sparar på ryggen eftersom man kan låta stenarna ligga kvar i marknivå.En kvarnsten passade bra som avslutning på spolbrunnen.
 

Golvläggning i ladan.

Det här facket i ladan har varit en grusgrop med gamla mögliga halmbalar i. På grund av Jans ibland lite spontana samlande behöver vi nu ytan till förvaring av maskiner som vi inte behöver. Så mycket organiskt material som möjligt grävdes ur. Sedan jämnades ytan till. Plintar byggdes upp av marksten eller natursten med ungefär en meters mellanrum. På dessa ett lager papp som kapillärbrytande skikt. Fyra stycken grova I- bjälkar av trä tillverkades genom att ha en liggande 2"4 i botten. Sedan en stående 3"5. Sist en liggande 2"4. Allt har spikats med femtumsspik med ca 25 cm mellanrum. På bjälkarna lades sedan 2" plank som golv och det hela känns väldigt stöddigt att gå på. Förstärkningen i bild två är en tross som håller emot grundstenen så att golvet inte kan röra sig utåt. Väggen ska sedan dras in med hjälp av järn sittande i golvet som agerar motvikt. Då måste golvet och båda grundstenarna flytta sig för att väggen ska glida ut igen och det händer förhoppningsvis inte. Marksten, spik,  järn och virke har vi fått gratis mot bortforsling. Den sista biten golv kommer dock göras av köpt virke.
 

Riktning av stora ladan.

I dag har ladan fått en liten översyn. En av syllarna höll på att rulla av från grundstenen. En bit grov U- balk grävdes ner som markankare. Sen räckte det med ett halvtons kedjelyftblock för att dra rätt ladan. Lite lyft med järnspett emellanåt för att syllstocken skulle knirka sig på ny plats. Sedan dra med blocket igen. Ska in med nytt golv och syllen ska senare låsas av mot stenarna med hjälp av bjälkarna till golvet. En av snedsträvorna saknades också inne i ladan. Den var kanske i vägen men å andra sidan är den till för något.

Tidigare inlägg
RSS 2.0