Tid att nypa av.

Än finns det bär och svamp kvar att samla. Nypon, lingon, tranbär och trattkantareller står på väntelistan. I trädgårdslanden börjar det bli dax att slutskörda. Första frosten kom natten mellan tisdag och onsdag. Vi hade precis hunnit ta in pumporna som ska förvaras mörkt, torrt och svalt i huset. Jordkällaren har kommit ner till stabila sex grader och vi har börjat fylla den med potatis och andra rotfrukter. I finrummet bubblar två mjölksyrningskrus och lite var stans ligger ärtor och bönor på tork. I dag kom Petter och Anna med ett ordentligt lass blandad stallgödsel till nästa års säsong. Grisarna har börjat bädda sina bon med ris och grenar och bina matas med sockerlösning inför vintern.

Podarok ST. Petersburg.

På väg till sin pomologutbildning passerade Anna oss. Med sig hade hon ett körsbärsplommonträd som planterades i hagen. Hamlet följde noggrant spektaklet.

Spannmålet tröskat och rensat.


Precis i rätt tid lyckades vi få in årets spannmålsskörd. Ett litet missöde med punktering på tröskan men annars gick allt bra. Havret blev det inte så mycket av men kornet ser desto bättre ut. Nu ligger det på tork i spannmålsmagasinet.
Tröskan fick gå lågt på grund av att vildsvinen hade trampat ner havret. Resultatet blev mycket gräs och strån. Vi rensade därför en del av säden. Motionscykeln vi fick tidigare i år var en utmärkt kraftkälla med Jan på.

Skörd och försäljning.

Grönsaksodlingen grönskar för fullt! Vädret har varit gynsamt med mycket sol och värme och lite regn emellanåt vilket har gett en god och tidig skörd. Vi kunde börja med torgförsäljning den 16 juli och provar även med en försäljningsdag (fredagar) hemma i år. 
I stora landet är det nu dags för slutskörd och torkning av spritärtor. Vitkålen ska bli surkål. I växthusen gallrar vi tomatplantor och slanggurka. Med lite tur hinner majsen mogna innan första frost i år.

Medvind i grönsakslandet.

Intensivt arbete med ogräsrensning, gallring och täckning börjar visa resultat i stora landet. Morötterna närmar sig fingerstorlek, den första broccolin snart skördeklar och en och annan sockerärt börjar ta form. Några skamfläckar som inte visas upp i bild finns dock. I ett hörn löper spritärtorna amok med ogräsen, men om någon gröda klarar konkurrens så är det nog ärtor. Uppbindningen får vara i år. En annan motgång har varit jordlopporna som gick hårt åt vaxbönorna. I försök att styra upp skörden såddes nya i växthuset och nu är de klara för utplantering.
Tillbaka till skrytbilderna. I kantzonerna breder honungsört ut sig i samsådd men blodklöver och solros som ännu inte blommar. Vi har också lyckats etablera flerårig malva (kattost) i rutan närmast skogen. Mycket att hämta för bin, humlor och fjärilar ger oss en bra pollinering även bland grönsakerna.
 

Allt på en gång i stora landet.

Nu kan vi inte längre klaga på vattenbrist. Regndansen har gett resultat och alla vattentankar är fulla (12000 liter räcker nästan hela säsongen). Grödorna men också ogräsen växer så det knakar. Nu händer allt på samma gång. Utplantering av förodling, första potatiskupning, rensning av ogräs, gallring av frilandssådda rotsaker och sista frilandssådd av bönor.

En inblick i växthuset.

Nu har vi påbörjat förodlingen av majs, pumpor, växthusgurka och frilandsgurka. Rotselleri och purjolök som var först ut i förodlingen börjar se riktigt fin ut men vi ger dom maj ut innan utplantering. I mittenbilden syns kål och sallad som såddes i april. I sista bilden majsen som såddes i dag.

Första frilandssådd.

Med påsken kom våren med sommarvärme. Efter en period med riktigt kalla nätter med ner till 10-14 minusgrader värmdes jorden snabbt upp igen. Vi har kommit igång med frilandssådden. Först ut morötter, palsternacka, majrova, persilja, mangold, dill, och honungsört. Fiberduken skyddar mot nattkyla och håller fukt. Innan vattnet sjunker undan har vi också passat på att fylla tre kubiktankar ur brunnen som ligger lite högre på vår mark. Mer vatten behövs. Nu dansar vi regndans.

Vi provar ympning och okulering.


Månadsskiftet april maj eller strax före det att knopparna spicker är bästa tiden att ympa. Cajsen som var på besök hade med sig ympris från Skåne som var taget under vinterbeskärningen. Före ympningen ställs riset några timmar i vatten. Av riset skärs sedan ympkvistar, ca 15 cm långa med 3-4 knoppar. Vi testade tre typer av ympningar:
Bild 1-3: Barkympning. Ympkvisten trycks ner i en skåra som gjorts i barken.
Bild 4-5: Skarvympning. Två snittytor pressas samman.
Bild 6: Okulering. En knopp skärs loss från ympkvisten. Sedan skär man bort motsvarande bit bark och tejpar.
Viktigt med rena kontaktytor och bra förband. Verktyg ska spritas. Kniven ska vara mycket vass. rör inte kontaktytorna med något. De ska inte torka ut. Som ympvax har vi använt vaselin och bivaxsalva. Vi förband med vulktejp. Den är svart och det kan bli för varmt. Ympningarna genomfördes dels på en vildapel och dels på ett av trädgårdens yngre äppleträd.
 

Vårbruk och trädgårdsbestyr.

  
Varmt väder och lätt blåst har torkat upp odlingslanden. Nu går det lätt att rensa ogräs. Maskrosorna tar Hamlet och Pumba hand om. Efterhand som rensningen blir klar fyller vi på med gödsel. Denna gång fårgödsel från grannens djupströbädd.
Förodlingen är ännu blygsam. Purjo, rotselleri och romansallad får flytta ut i tunnelväxthuset på dagarna. Ruccola har vi där även på nätterna. Skyddad under en extra fiberduk. Det enda som växer på friland förutom allt ogräs är vitlök.
Bina har vaknat och kommit igång med pollen och nektarinsamling. Flitiga små rackare.

Gödselkörning.

Lastbilslass nummer två med gödsel från grannen spreds med bogserad gödselspridare och dragare fick vår Valmet 15 vara. Den gick bra tills den fick smuts i förgasaren. Som tur är går det fort att meka med de här maskinerna och efter en magpumpning och filtrering av bränslet gick den som en klocka en stund igen. Dagen efter fick tändningen tittas över och nu verkar den fungera men rassel och skrammel från motorn indikerar att den behöver en ordentlig genomgång. Gödslet har spridits på en åkerplätt som ska bli spannmålsodling.

Vilthägn på gammalt vis.

Ett vinterprojekt är att försöka säkra stora landet mot rådjur. Vi ersätter vårt moderna elstängsel mot mer beprövade metoder. Längs norrsidan har vi byggt en risgärdsgård. Denna typ var vanlig förr i tiden men eftersom den behöver fyllas på med mer ris vartefter den bryts ner finns inga kvar att beskåda. Inte helt sällan var det stengärdsgård i botten.
Ju högre, tjockare, snårigare och tätare desto bättre. En risgärdsgård är även ett bra insektshotell och hjälper därför till med att upprätthålla den biologiska mångfalden.
Mot väster byggde vi en gärdsgård av hässjestörar. Inte helt traditionellt byggd eftersom vi najar med glödgad järntråd. I samband med att telefonnätet monterades ner förra gången blev det dock mycket telefontråd över och det var inte helt ovanligt att man använde metalltråd även i gamla tider. Gärdsgården är förlagd på berg. Därför har varannat stolppar stagats med snedsträvor.
 
 

Snart kan vi moffa körsbär!

I dag har vi planterat fyra körsbärsträd. Två st sötkörsbär av sorten Kordia och två stycken surkörsbär av sorten Rheinische Schattenmorelle. Båda ska vara köldtåliga och självfertila. Det tog ett tag innan vi bestämt oss för placeringen. De vill ha en lucker och väldränerad jord, gärna kalkrik. Till sist hamnade två stycken i Hamlets hage. Lite grisgödsel i gropen förhindrar förhoppningsvis att han ska böka upp de späda träden. Svårt att tro att dessa små pinnar ska kunna bli fyra till sex meter höga.

Sista granen fälld.


Från början växte det fyra stora granar i trädgården. De var inte så gamla utan hade vuxit upp under de fyrtio åren som gården stått övergiven. Konsekvensen av att få så stora träd är att det skuggar och tar näring från annat. Nu är sista granen fälld. Veden kommer förstås till nytta kommande vintrar, ladan får fler soltimmar så att timret hinner torka upp mellan skurarna och vi får mer plats till bikupor och annat. Lite ve(d)modigt känns det ändå att ta död på ett så vackert (?) träd men för att respektera dess bortfall görs allt arbete för hand så att det känns i kroppen.

Slutet gott, allting gott.

'
Efter en ovanligt torr och varm sommar har vi kunnat fylla på jordkällare och skafferi med grönsaker, bär samt till och med några burkar honung från årets odlingar. Man hinner nog aldrig färdigt med riktigt allt som skulle kunna göras. In i det sista arbetar vi med vårt grönsaksland. I lördags blev vi erbjudna att tömma grannens gödselstack. Nu kan vi göra fina bäddar i väntan på nästa grönsakssäsong.
 

Jans semesterprojekt på god väg.

För några år sedan hämtade vi en växthusstomme gratis från Linköping. Den har stått och sett skräpig ut länge nog. Dags att börja jobba! Så här fixade vi grunden: stommen baxades upp på träklossar och ställdes i våg med vattenpass. Sedan grävde vi hålunder hörnen och på mitten av längdsidorna där vi färste betongplintar så att de hängde i luften ca tio centimeter från botten på hålen. Efter att ha dubbelkollat att stommen står rakt undergjöt vi sedan plintarna med betong.

För att säkra mot ogräs har vi fäst plåt runt hela grunden och ungefär 40 cm djupt. Fönsterblecken tillverkades av pannplåt som klipptes och bockades för hand. Skarvarna och hörnen har slagits ihop med nedvikt enkelfals. Plåten och spiken kommer från taket som vi fick gratis förra sommaren.

Takets träkonstruktion består av obehandlad 1,5 tums furu som har klätts med 4mm polykarbonatplast. Det är en väldigt tålig och dyr plast. Som tur var hittades den i en container och efter att ha frågat fick Jan ta hur mycket som helst. Alla skivor har repor, hål och skönhetsfel. Vi byggde också två takluckor och fick öppna lite på plånboken. Fyra gångjärn köptes på byggaffären!

För att få en bra värmelagring murar vi upp norrväggen med tegel från jordkällarens gamla valv. Denna vägg blir också södergavel på grisarnas nya vinterhem. Den får två luckor så att grisarna kan värma sig, gå på toa och äta upp ogräs i växthuset utanför odlingssäsong. Allt virke kommer från diverse hus som vi demonterat under åren. Nu är semestern slut. Projektet får fortsätta på lediga stunder.

Vattenkrisen är över för en stund.

Vi hade snudd på vattenbrist och beslutade att försöka få igång en gammal brunn som vi inte rört sedan gården köptes. En kubikmeter sögs ut. Sedan syntes botten. Efter att ha känt efter med armeringsjärn förstod vi att stensättningen fortsatte en meter ner i slammet ner till en hård botten. En bit kunde grävas med handborr för telefonstolpar sedan var det bara att fortsätta med hink. Det gamla locket av trä hittades en bit ner. På bilden har Jan byggt ett nytt och även ett bättre staket. Nu är det säkert för traktens älgar. Lite regn kom också och fyllde på våra tankar så att vi klarar oss några veckor till.
 

Spannmålet tittar upp.

 
För en dryg vecka sedan sådde vi in spannmålet och sedan fick vi ett ordentligt regn. I kombination med det varma och soliga vädret är det långa gröna rader i åkern. En bra start. Vallen som såddes har också tagit sig men kanske kan behöva daggiga nätter och något regn för att komma igång på riktigt. Extra spännande att det gått så fort medan man varit bortrest en arbetsvecka.
/Jan

Ogräs och odling i stora landet.

Våren kom sent och har gjort ogräsrensningen till något av en stafett. Så fort ett stycke är färdigrensat är det tid att så nästa gröda. Så här långt har vi hunnit med morötter, palsternacka, majrova, potatis, bondönor, dill, sallad, mangold, rädisa och ärtor. Morötterna och bondbönorna som såddes för tre veckor sen har nu börjat kika upp.
 

Vårprimörer.

Nu är det dax att börja skörda av vårens läckerheter. Det gäller att vara med och plocka sparrisen i tid innan den skjuter i höjden. Det är första året vi skördar. Frösådde för fyra år sedan. Skörden är sparsam men smakfull. Jordärtskocka och rabarber finns i större mängder. Även nässlor och ramslök finns sedan ett par veckor i trädgården.
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0