Brunnen fixad och drickbar.

 
Ring för ring har vi jobbat oss uppåt. För finjustering användes en gammal mekanisk domkraft så att det inte kommer olja i brunnen. Första metern utanför ringarna har fyllts med gjutgrus. Sedan har sanden slammats in i stensättningen med hjälp av en kraftig vattenstråle. På detta lades ett lager med mineralisk åkerlera för att täta mot ytvatten. Från tjälfritt djup och uppåt måste man fylla med material som inte är frostkänsligt. Vi slammade därför igen resten med kabelsand som är finare och filtrerar ytvattnet bättre än grövre sand.
Sista ringen fick kapas en aning. Sedan kunde locket läggas på plats. Återstår att gjuta betong på utsidan av ringarna för att styra ut ytvatten från brunnen. Detta väntar vi med då sanden kommer sjunka undan under vintern. Vattnet smakar redan bättre. Vi ska lämna in vattenprov i vår.

En mjölkningsvagn fick det bli i år.

Jan har länge sneglat på denna mjölkningsvagn och i sommar blev det affär! Efter att ha förstärkt de värsta rötskadorna blev det två timmars bogsering hem till oss.
 
När korna var på sommarbete var de ibland långt från gården och fick mjölkas i fält. Under mjölkmaskinernas intåg i början av fyrtiotalet byggdes därför många mjölkskjul i sommarhagarna. En variant var dock att ha dom på hjul så att de kunde flyttas med korna. Ibland fick man vakuum med hjälp av en traktor. Den här vagnen har till vakuumpumpen tillkopplad en egen motor tillverkad av International Harvester och motortypen är LA. Serienumret skvallrar att den blev tillverkad 1938. Maskineriet ryms i vagnens bakre utrymme. Vagnen har plats för fyra kor på vardera sida foderbordet. I vagnens främre del finns också ett diskrum med torkställningar och desinfektionsapparat. När mjölkningen var färdig kördes mjölksåarna ofta hem med cykelkärra.
 
Vagnen gav mersmak. Den ska renoveras varsamt och kompletteras med för tiden passande utrustning. Det blev också nödvändigt att göra iordning en parkering då tanken är att den ska pryda vår uppfart.
 
 

Traktorgarage: Hjälp av muraren.

Nu har Stefan murare från Anders Murare varit här och murat fast den vackra luckan som grannen gjorde åt mig. Framför luckan ska ässjan vara. Eftersom den blir lite inträngd i ett hörn kan det vara svårt att smida långjärn. För att lösa detta problem kan man sticka ut järnet genom luckan och täta med löst tegel. Kan vara trevlig till ventilation och lite morgonsol också.
 

Inflyttning i lyxgrishuset.

Äntligen klart! Det kombinerade växt- och grishuset stod färdigt just efter att första snön hade fallit. Grisarna blev glada över att komma in i värmen. I alla fall varmare än i den gamla kojan. Grisar är tuffa djur och klarar sig bra så länge de har det torrt och dragfritt. Grishuset som ansluter mot växthusets norrvägg har isolerat brädgolv, fyra tum tjocka väggar med vindduk och innertaket är isolerat med halm. Vid sydvästanvind uppstod tvärdrag och vi fick göra två vindskydd som även ger skugga varma sommardagar. Grisarna går fritt mellan utebete och växthus. Blir det riktigt kallt kan vi stänga en lucka mot hagen.

Jans semesterprojekt på god väg.

För några år sedan hämtade vi en växthusstomme gratis från Linköping. Den har stått och sett skräpig ut länge nog. Dags att börja jobba! Så här fixade vi grunden: stommen baxades upp på träklossar och ställdes i våg med vattenpass. Sedan grävde vi hålunder hörnen och på mitten av längdsidorna där vi färste betongplintar så att de hängde i luften ca tio centimeter från botten på hålen. Efter att ha dubbelkollat att stommen står rakt undergjöt vi sedan plintarna med betong.

För att säkra mot ogräs har vi fäst plåt runt hela grunden och ungefär 40 cm djupt. Fönsterblecken tillverkades av pannplåt som klipptes och bockades för hand. Skarvarna och hörnen har slagits ihop med nedvikt enkelfals. Plåten och spiken kommer från taket som vi fick gratis förra sommaren.

Takets träkonstruktion består av obehandlad 1,5 tums furu som har klätts med 4mm polykarbonatplast. Det är en väldigt tålig och dyr plast. Som tur var hittades den i en container och efter att ha frågat fick Jan ta hur mycket som helst. Alla skivor har repor, hål och skönhetsfel. Vi byggde också två takluckor och fick öppna lite på plånboken. Fyra gångjärn köptes på byggaffären!

För att få en bra värmelagring murar vi upp norrväggen med tegel från jordkällarens gamla valv. Denna vägg blir också södergavel på grisarnas nya vinterhem. Den får två luckor så att grisarna kan värma sig, gå på toa och äta upp ogräs i växthuset utanför odlingssäsong. Allt virke kommer från diverse hus som vi demonterat under åren. Nu är semestern slut. Projektet får fortsätta på lediga stunder.

Fuktskadade vagnen fuktsäkrad.


Arbetet med Arnes koja går vidare. Hela innergolvet har kapats bort för att kunna besikta alla bärande bjälkar. Där fanns någon fuktskada men hållfastheten består. All fuktig isolering har slängts och golvet är lämnat öppet för maximal vädring av återstående fukt. Sedan kapades taklinjen ungefär 150mm ner så att den översta ruttna regeln kunde tas loss. De stående reglarna kapades inne i väggen med multiverktyg så att en ny regel kunde fällas in. Kruxet med att bygga vidare består i att innertaket är en del av konstruktionen och är limmad i både vägg och takbjälkarna. Det är alltså skruvat uppifrån längs väggarna och inifrån i takbjälkarna. Efter isolering limmades 10mm takplywood på och kläddes med underlagspapp.
Att rundbocka pannplåt till ett välvt tak var inte så enkelt. Jordkällarens takformar var sparade och hade rätt radie. Efter omfattande modifiering och provning av olika jiggar för att sträcka plåten nåddes efter tre olika varianter ett resultat som var acceptabelt om än något skrynkligt. Plåten är begagnad och därför omväxlande sträckhärdad och försvagad på en del ställen. Övre jiggen är fylld med marksten och rullas fram och tillbaka med hjälp av lyftblock.
 

Nostalgiflytt från Malgomaj till Holaveden

För ett tag sedan var jag tillbaka i Malgovik för att se om det fanns fler delar till Manen som hämtades i vintras. Förhoppningarna var stora men förväntningarna låga. Lite saker fick jag i alla fall med mig men först lite bakgrundshistoria:
I bild 1 ser man Arnes verkstad. Han var första ägare av traktorn. Höger om verkstaden är skogsarbetarkojan. Den stod på medar och kunde dras ut på snön till valfritt ställe där man tog ner skog. Kojan var spartansk men för tiden modernt inredd med två sängar, lite hyllor, möbler, en vedspis och fotogenkamin. Arne var ganska klurig och från den vattenmantlade kaminen gick två slangar som kunde anslutas till traktorn för att hålla motorn varm. Det är osäkert hur länge MAN traktorn användes i skogen men man kan nog utgå från att den var dragare i alla fall under femtio och sextiotalet.

I bild 2 ser man det jag fick med mig av extra saker till MAN. Alla rutor och fragment av hytten, ett däckjärn och motorvärmarkabeln. Några fler saker hittades men de var för stora för att rymmas i bilen.
I bild 3 ser man målet. Som synes har jag ganska långt kvar innan hytten och traktorn är återställd!
I bild 4 har jag hämtat en verkstadsvagn som ska ersätta Arnes koja. Vi har ju inte så mycket snö här.
Målet: Att inreda vagnen med skogsverktyg, bilder och Arnes saker. Litet museum som också är gäststuga.
I bild 5 ser man alla tillbehör som jag tog med. Tack Urban för donationen! Bland annat Arnes kompletta kamin, motorsåg, hjälm, radion från kojan och diverse kättingar och saker för skogsarbete.
Fortsättning följer.
/Jan

Spade, spett och hacka.

Solen tittade fram och vi passade på att ta fram spade, spett och hacka. Bastubygget har en dränering som måste ta vägen någonstans. Varför inte ta vägen framför ladan och göra två flugor i en smäll? Det är mycket berg och stora stenar på ladugårdsplan. Därför blir det en hel del letande för att hitta en bra väg att gräva. Vi vill också få ner en ny vattenledning till ladan och följer den gamla för att veta att det är grävbart. Grannarna som bott i trakten sedan trettiotalet berättade att det skulle finnas en brunn just utanför ladan. En stor cirkulär stensättning hittades som troligen är resterna av denna. Ett kul fynd som vi får jobba vidare på i framtiden. Hönorna var med nästan hela tiden och mumsade glatt i sig mängder av mask.

Garagehelg del 1.


När vi är två är det trist att jobba i garaget så jag passade på när Lisa var bortrest. Till att börja med behövde jag en dragare så Allgaiern gjordes i ordning med nya delar från Tyskland. Lite slarv i tillverkningen hade det varit så jag fick plana grenröret mot en stenskiva och två självhäftande sandpapper. Lite filning fick också göras för bultarna. Tyvärr fick jag fel reglerfjäder så gången är manodeppresiv.

Sen var det dax för helgens stora projekt. Som allt blev det på tre dagar ca en arbetsvecka om man räknar med att djuren skulle tas om hand och allt annat skulle skötas. Så det blev till att gå upp klockan halv fem för att hinna med. Lastbilen skulle besiktas men jag bommade tiden så det fick bli en tvätt i Mjölby istället. När man markerar linjer på något som är runt är det bra med en flexibel men bred linjal. Det kan man köpa på järnaffären för dyra pengar eller hitta i deponin. Jag använder ett gammalt plåtemballage av plast. Viktigt att sträcka så den ligger rakt. Tanken skulle förstärkas och att ha tillgång till laserskärning är helt fantastiskt. Att göra en korrekt ritning är också bra men det misslyckades jag med så det blir till att modifiera chassiet som den ska stå på. Minin var elverk, Allgaiern dragare och T-31:an bärare. Någon sa att man aldrig har för mycket traktorer och det stämmer nog. Vad det ska bli? Det får ni se sen. :)
/Jan

Bisyssla på gång?

 
En solig söndagseftermiddag när Jan gett sig av mot ännu ett uppdrag i Estland passade Sacha och jag på att bekanta oss lite mer med bikupan. Förvirrad av all information, jag har på sista tiden läst en hel del böcker om bin, kände jag att mitt första steg som blivande biodlare måste bli att dissikera kupans inre delar för att sedan rengöra dem. I trågkupan som är lite halt och i behov av en ommålning (bild 1) fanns 26st ramar i en stor trälåda och dessa var täckta med små brädor. Det fanns också två större brädor med runda plast genomföringar (nu i efterhand har jag förstått att de ska användas när man vinterfodrar bina med sockerlösning). I en bok stod det att det är viktigt med nogrann rengöring av alla delar innan man börjar. Jag började med att skrapa bort beläggningar och samlade allt vax i en hink. Sedan ska jag rengöra delarna med 5%ig kaustiksoda och smälta ner vaxet för återbruk.
Är fortfarande ganska förvirrad men en del bitar börjar falla på plats. Vi får se om det blir inflyttning senare i vår.
/ Lisa

Skivan på plats!

Medan Lisa har varit på nöjesresa fick jag känna på hur det är att ta hand om gården på egen hand i två dagar. Ta hand om hönsen, hugga ved, laga mat och bära vatten. Mellan varven har jag lagt några timmar på att snygga till bänkskivan. Jag har lagt i ren cementblandning i fördjupningarna och våtstålslipat var fjärde timma. På morgonen efter revs allt av med fint papper och slipmaskin. Sen har jag lagt på tre omgångar cement, stålslipat och stålslipat igen. Det tar sin tid men så sakteliga byggs en ny yta upp. Nu ska det härda i en vecka. Har också lyckats kasa ner skivan till sin slutgiltiga plats och allt ser ut att passa bra. För att sticka ut lite från skåpens framkant fick skivan bli 61cm bred.
/Jan

Gör inte om det här!


Genväg blev senväg. Jan tyckte det var ett genialiskt drag att spara pengar genom att använda papper med tätskikt som botten i formen. Tanken var att skivans framkant skulle få en fin övergång eftersom papper går att vika. Tyvärr glömde vi ta bild på formen men det gör inget för det här ska ni inte göra om! Det visade sig att pappret tätskikt inte var plast utan annan bestrykning som inte höll emot expanderbetong. När vi lyckats vända på skivan satt pappen fast och på grund av att den sugit vatten hade den dessutom skrynklat sig och stora kanaler hade bildats på bänkens ovansida. Nu får vi ta till alla fula knep som finns för att rädda skivan. Den är för tung för att bära ut.

Lisa hoppar in.

Vi behöve flytta lite vatten och den här gamla sprutan kom väl till pass. Tanken rymmer en kubik. Problemet var att armaturerna behövde lagas. Hur fick de dit muttern på insidan av tankens botten? Lisa är snygg och slank. Hon klättrade lätt in och så var problemet löst.

Ved!

Jan ringde runt lite och fick tag på fyra kubik ädellövträ gratis. Vi fick två fina plasttunnor på köpet. Samtidigt kändes det tvunget att göra något åt kaoset i vedboden och i ett nafs försvann fyra lediga dagar! Vi började med att riva ett helt lass med grindpall igen. När bilen var full åkte vi hem för att såga allt i 29cm längder så att de går in i alla eldstäder. Cirkelsågen sparade här en hel del jobb. Det tog emot i själen att stå och skrota ek, björk och diverse andra vackra träslag men vi vet var det finns mer och ett helt lass med ek sparades och står nu i ladan. 5% av vårt granbestånd blåste också ner. Alltså en gran. Den tog en stund att såga och klyva. Lisa visade sig vara skicklig med snabbsvansen som inte är så lätt att hantera. Den tar 3-5mm i varje drag! En bågsåg är egentligen snabbare men jag har inte lyckats komma ihåg att beställa nya, grova, hyveltandade sågblad för rå ved till våra skogsbågsågar. Det skvätte fortfarande om granen när man klöv den men tog man i för kung och fosterland gick den isär. Vedboden behövde städas och kanske kom jag ner till femtiotalets nivå (1950) innan det tog stopp. För att kunna veta vilken ved som är för vilken vinter slängde jag ihop ett fack för årets skörd. En bergknalle mitt på golvet gjorde att jag fick anpassa ett golv av lastpall. Det ger även bra ventilation under veden. Det rymmer ca sju kubik travat och vi har fått ihop fem så här långt. Tanken är att fortsätta med fack så vi bättre kan se hur mycket vi omsätter. Veden ska vara kluven och klar innan midsommar. Kom ihåg att lägga alla vedträn med barken upp. Speciellt utomhus. Då torkar den bättre. Nu är det hög tid för vårbruk!
/Jan

Glad Påsk!


Att bygga hönsgård tar tid, men nu är det mesta på plats. Vi har delat upp gården i en sektion om ca. 40 kvadratmeter med nätat tak och en större med träd och stenblock som saknar skydd uppåt. Många märlor skulle spikas. Det svarar bättre om man håller något tungt på baksidan. Gården fick tre dörrar. En mot ladugårdsplan, en mellan sektionerna och en som vätter mot odlingslandet. Jan passade på att ägna sig åt lite kallsmide med dörrlåsen. Kalldragen tråd är väldigt spänstig och trevlig att jobba med. Under tiden gjorde Lisa en stor del av grovjobbet med att skyffla igen vallgraven. Neråt har vi med ståltråd sytt dit en extra kjol med nät. Nätet viks ner och ovanpå lägger vi marksten så att räven får det jobbigt. Sacha klättrar dock med enkelhet upp och går en promenad på toppen av stängslet.

Första spadtaget till hönsgården.

Tjälen är ur marken och vi kan återuppta våra markarbeten. I helgen har vi grävt en vallgrav runt den kommande hönsgården. Nästan runt. Det är gott om sten och tar sin tid. En liten bit återstår. Här och där hittades rester av den gamla gården i form av stängselpinnar. Både Sacha och den rivaliserande grannkatten var mycket nyfikna på vad vi höll på med. Fortsättning följer.

Skopa 2.0

Då min första variant inte fungerade alls på grund av en felaktigt vald gångjärnspunkt var det dax att fixa skopan. Juldagsmorgon och minus nio grader var ett perfekt tillfälle att svetsa lite och lite till och lite till... Klockan 1630 var jag klar med en ny prototyp. Nu kan vi nyttja tjälen och flytta undan alla stenhögar. /Jan

Bara vanligt vatten?

Äntligen har vi avslutat ett projekt som vi jobbat ganska mycket med men inte bloggat så mycket om. Avloppet till nya huset behövde förnyas och vi började fundera. På sommaren diskar vi utomhus och vattnar växter med vattnet. Önskemålet var att kunna använda allt BDT- vatten som växtnäring. På vårt referensobjekt går vattnet till ett växthus som måste varmhållas på vintern. Vi beslöt att spara vattnet från vintersäsongen i sluten tank för att vattna på sommaren.
 
Nu kan man inte ta den här typen av beslut hur som helst utan hela vår sanitetslösning har godkänts av kommunen. Efter att vi fick tillstånd att sprida vattnet på odlingsmark skulle vi också ha en dispens från slamtömning. Man kan sammanfatta alla turer med att de flesta anser att vi har en ganska annorlunda lösning. Den första kommentarer från kommuntjänstemannen var: Blir det inte en väldig massa blaskande med hinkar? Jan svarade att kan man bära in så kan man bära ut...
 
Under en del av året har vi högt grundvatten. För att tanken inte ska flyta upp har vi fått tynga ner den med stora betongvikter. Vi byggde formarna av gratisvirke men lämnade in dem för gjutning. Tanken är på 5 kubikmeter. På grund av de stora massorna som skulle bort fick vi anlita en grävfirma. Efter många om och men är allt på plats och kanske har vi lyckats återställa trädgården om ett år.
 

Avgrävda vattenledningen fixad.

I samband med grävningen för dagvattenrören lyckades Jan gräva av vattenledningen som låg grundare än väntat. Det visade sig bli mer komplicerat och dyrt än vi hade anat. Den gamla PEM- slangen är i dimensionen 3/4 tum eller 28 mm utvändigt. Efter att ha frågat på en stor VVS- firma, järnhandeln och en rörmokare hittades äntligen en lösning med reparationskopplingar för denna dimension. För att skydda kopplingarna mot tjäle har vi lagt en skiva markisolering. Ovanför denna ligger betongrören som leder bort dagvatten. Innan vi fyllde på med jord tryckprovades lagningen.

Sagan om brunnen del III

I helgen har vi tagit nya krafttag med brunnen. När vi tömde brunnen rann ilar av vatten tillbaka genom övre delen av stensättningen. Vattnet till en brunn ska komma nerifrån. Inte genom ytvatten. Delar av stensättningen hade glidit ut och behövde läggas om. Vi funderade en stund och kom fram till hur vi enklast kunde förbättra brunnen utan att behöva ändra på den allt för mycket.
 
Dag ett: Friläggning runt brunnen där det var fyllt med små och stora stenar blandat med alv och rötter. Matjordsskiktet var mycket tunt. Vi grävde oss ner ca 50cm till brunnens vattennivå. På bild två har vi pusslat in nya stenar och vi är färdiga med grävningen.
 
Dag två: Som en extra spärr mot ytvatten och bortforsling av material sattes ett varv med platonmatta. Innanför denna fyllde vi tomrummen med småsten. Utanför stampade vi ner alv (som vi hade från ett tidigare projekt). Vi fyllde ungefär 10cm mellan varje stampning.
 
Dag tre: Efter att ha lyft locket på plats och ställt det i våg pusslade vi in sten så att det blev så tätt som möjligt. Vi murade in brunnsringen med finbetong. Syftet är att stänga ute ytvatten, amfibier och småkryp. Nu får det härda några dagar innan vi gör det sista. Stenarna som håller ner platomattan ska bort och hålen efter dessa ska brukas igen.
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0