Moderniserad dörr blir nygammal.
Pardörrarna till nya huset behöver en uppsnyggning. Någon gång har de försetts med masonit och sannolikt har övre speglarna ersatts med fönsterglas. Masoniten hade släppt och såg allmänt förbrukad ut. Vi valde att rycka bort den för att se vad som fanns under. Med lite vård och färg på blir det här helt klart ett lyft.
Vem ska sova här?
Här bygger Lisa en odlingsbädd i stora landet. Först rafsas översta jorden bort varvid bädden markeras. Sedan fylls fördjupningen med halm och förmultnade bitar av ladans golv. Brunnen hästgödsel blandas i och jorden krattas sedan över igen. Nu är bädden färdig för vår broccoli och blomkål men vi väntar med utplantering. På andra ställen i landet börjar potatis och bondbönor kika upp.Vi har också sått morötter, palsternacka, persiljerot, svartrot, kålrot, majrova, svedjerova, grönkål, palmkål och kålrabbi. Rödbetor är på gång.
Nu tar odlingen fart på allvar!
I helgen har vi kört med traktorkultivator för att riva upp de sista ogräsen. I samma veva togs grönmassa på vallen. Grannarna såg ut att undra när vi tog vall så tidigt. Vi tror på att låta gräset ligga ett tag innan vi använder det som gröngödsling. Vi var också osäkra på hur högt gräs traktorn orkar ta men en halvmeter verkar gå bra.
Vi har satt potatis på två ställen i år. Dels i nya landet bredvid växthuset och dels i stora landet bakom ladan. Under fiberduken på bild tre har vi sått bondbönor. I år hade vi betydligt fler än förra året. Allt från egen utsäde och cirka 400 stycken. Vi har också satt majs på förodling. Mer hann vi inte men mer ska i marken...
En massaugn blir till.
I veckan har muraren varit hemma hos oss igen. Den här gången för att mura en ny värmekälla på nedanvåningen i nya huset. När vi köpte huset var hörnet igenmurat och framför stod en liten emaljerad kamin. Enligt grannen att här en gång har varit en öppen spis. Vi bestämde oss för att en massaugn skulle passa bra.
Så vad är en massaugn? Från eldstaden går en bred kanal nästan upp i ugnens topp. Rökgaserna vänder ner på båda sidor för att sedan vända i höjd med botten av eldstaden. Därifrån går de åter upp, förbi spjället och ut i skorstenen. Som varmast är röken ca 1000 grader och när de går ut i skorstenen ska de ha kommit ner till 100 grader. Värmen lagras i spisens massa, därav namnet.
Det tog murarna ungefär tre dagar att utföra arbetet. Nu ska ugnen torka några veckor innan den kan putsas. En fotogenlampa påskyndar processen. Efter putsningen väntar nästan ett halvårs torktid innan vi kan provelda. Vi ser fram mot detta och känner oss lugna för att inte behöva frysa i vinter. Tack, Stefan och Jonas- det här kommer bli en vacker pjäs.
Vattnet bärgat. En lada är aldrig rak.
Snart kommer regnet konstaterade vi och insåg att vi måste göra ett ryck med våra regnsamlande anordningar. Tunnorna har åter rullats ut vid husen och ladan har fått sin första hängränna. Taket hade en "naturlig" lutning fram till tankarna där vi helt plötsligt hamnade oroväckande långt in under tak. Vi får se i nästa störtregn var vattnet hamnar. Katten var som vanligt med och den inplastade förpackningen med rännor var en utmärkt viloplats. Torrt och varmt från solen! Bekymmersfritt klättrade hon också på stegen så att ställningen till tankarna kunde inspekteras. Bråttom har det varit. Vi hade två ton vatten i våra tankar innan vi fick dit krysstag på konstruktionen och nu känns den extra stabil. I regnet fick vi dit tre extra tankar med tillhörande utledningsrör som ger en total kapacitet på sex kubikmeter. Ett ladugårdstak i den här storleken fyller tankarna hyfsat fort.
Sådd av havre och korn.
Med detta gamla mekaniska vidunder gick det inte på sekunder. Efter att ha baxat ut såmaskinen ur ladan och smörjt upp den tycks skapelsen fungera klanderfritt! Havren kom i marken på detta vis. Vi ville också prova vår sålira. Den användes till att så korn. Snabbt som blixten gick det. Slutsatsen blev att den stora såmaskinen förbrukade tio gånger mer tid för att så ett halvt tunnland. Diesel går det också åt. Kul att prova dem båda dock. Vi avslutade med att kratta ner fröna för hand. Nu väntar vi på regnet.
Självplock på växthus.
I samband med diverse inköp i Linköping hittade vi detta växthus på skänkesannons. När vi ringde infomerade säljaren att man måste ha lastbil med kran för att hämta det. Perfekt inga problem. Vi åkte och tittade och sa: Det här tar vi! Helt ärligt- egentligen har vi inte tid men vi kunde inte låta bli. Huset hade fin stomme, men de flesta fönstren var slut. Efter en lång dag lyckades vi plocka ner det i dess beståndsdelar (den som byggt huset måste haft gott om tid) och köra hem det. Avlastningen tog en stund. Efter att ha lastat av "the African way" står det nu på plats och vi har inte resurser att flytta det igen.
Vårt gula guld.
Äntligen kunde vi sprida vår näring i stora landet. Vi använder en något modifierad växtskyddsspruta. Tyvärr hade vi inte hunnit samla så mycket urin men eftersom det är ett så effektivt gödningsmedel går det bra att späda och vi spädde ca. 50%. Sedan späds det ytterligare genom att vi myllar ner det i jorden. Det ska gå ungefär en månad innan sådd och plantering. I sista stund som vanligt.