rubensgarden.blogg.se

I stora rummet satt det hålkälslist mot taket. Förvisso finns dom även i köket och tillbyggnaden men här passar det inte in i stilen. Även ett försök gjordes att hyvla en list med pärlprofil längst ner men det kändes inte heller rätt. Några fler hyvlar hade jag inte så det blev till att använda en kombination. Inspirationen var de lister som suttit på takbjälkarna sedan huset byggdes:
Bild 1: Här hyvlar jag med rundhyvel för att få den första delen av profilen. Observera regeln som satts fast med skruvtvingar för stöd.

Bild 2: Med falshyvel görs första "steget" i listen. Den hyvlas även för att bli tunnare neråt. Falshyveln har ett ställbart anslag för att det ska bli rakt.

Bild 3: Bara med den första biten av denna profilhyvel gör jag radien längst ner på listen. Hyveln har modifierats en aning för det här ändamålet.

Bild 4: Det sista steget hyvlas med falshyvel ställd på sned. Sedan dras en radie på frihand med anslaget inställt på samma mått för att inte få felskär.

Bild 5: Ibland räcker inte hyvelbänken till. Om det inte syns sen kan man göra ett hål i listen. En annan variant är att skruva fast en kortare träbit på listens osynliga sida.

 

Lite om handhyvlar och hyvling: Mina är köpta på Tradera och loppisar. Man får dem ganska billigt, från 20SEK och uppåt. En del är mer eftertraktade och därför dyrare. Ibland är hyveln skarp nog att hyvla med på en gång. Man kan göra det för att få bort lite rost från stålet och "köra in" hyveln. Sedan är det bra att bryna stålet. Jag har kört med en ganska billig motoriserad våtslipsten för att ta bort jack. Sedan handbryner jag med finare och finare sten. Nageltestet är ett bra sätt att avgöra om det är vasst. Lägg stålet mot nageln åt samma håll och i samma vinkel som i hyveln och se om eggen fastnar på nageln som är ungefär lika hård som trä. Om den inte fastnar är eggen för slö och ska brynas mer. Den behöver inte vara så vass att man kan raka sig med den.

 

När man har en vass egg ska man ställa in hyveln. Jag brukar faktiskt lägga den mot en träbit och låta bladet glida ner tills det har kontakt med träbiten. Sedan knackar man ner hyvelns träkil. Många skulle nog säga att man inte ska behandla en hyvel så men bladet brukar åka med lagom mycket och skadas inte nämnvärt av detta. Sedan kan man göra ett provdrag. Har man en oxhyvel eller skrubbhyvel kan man ta ganska mycket. Då får man spånbrytning, det vill säga att spånen inte kommer ut ur hyveln som krullat presentsnöre utan mer som vikta spån. Det ger en grov yta på träbiten och kan dra ut fibrer djupare än vad stålet är ställt. Ska man putshyvla eller göra list så får man ställa in hyveln så att man får tunnare spån. Nu skär stålet spån utan att dra med fibrer och ytan blir finare. När man släthyvlar är det också bra att snedställa hyveln en aning i skjutriktningen för att den ska skära bättre. Lägg aldrig ifrån dig hyveln med bladet ner. Den ska ligga på sidan. Dra aldrig heller hyveln baklänges! Trämaterialet ska också hanteras med god hygien för att undvika sand och annat som nöter ner verktygen. Om man ska sandpappra ska detta göras när hyvlingen är helt färdig! Till sist ska aldrig hyvelbänken lämnas åtdragen. Den rör sig efter luftfuktighet och kan spricka!

/Jan