rubensgarden.blogg.se

I helgen har vi tagit nya krafttag med brunnen. När vi tömde brunnen rann ilar av vatten tillbaka genom övre delen av stensättningen. Vattnet till en brunn ska komma nerifrån. Inte genom ytvatten. Delar av stensättningen hade glidit ut och behövde läggas om. Vi funderade en stund och kom fram till hur vi enklast kunde förbättra brunnen utan att behöva ändra på den allt för mycket.

 

Dag ett: Friläggning runt brunnen där det var fyllt med små och stora stenar blandat med alv och rötter. Matjordsskiktet var mycket tunt. Vi grävde oss ner ca 50cm till brunnens vattennivå. På bild två har vi pusslat in nya stenar och vi är färdiga med grävningen.

 

Dag två: Som en extra spärr mot ytvatten och bortforsling av material sattes ett varv med platonmatta. Innanför denna fyllde vi tomrummen med småsten. Utanför stampade vi ner alv (som vi hade från ett tidigare projekt). Vi fyllde ungefär 10cm mellan varje stampning.

 

Dag tre: Efter att ha lyft locket på plats och ställt det i våg pusslade vi in sten så att det blev så tätt som möjligt. Vi murade in brunnsringen med finbetong. Syftet är att stänga ute ytvatten, amfibier och småkryp. Nu får det härda några dagar innan vi gör det sista. Stenarna som håller ner platomattan ska bort och hålen efter dessa ska brukas igen.

 

Snart kommer regnet konstaterade vi och insåg att vi måste göra ett ryck med våra regnsamlande anordningar. Tunnorna har åter rullats ut vid husen och ladan har fått sin första hängränna. Taket hade en "naturlig" lutning fram till tankarna där vi helt plötsligt hamnade oroväckande långt in under tak. Vi får se i nästa störtregn var vattnet hamnar. Katten var som vanligt med och den inplastade förpackningen med rännor var en utmärkt viloplats. Torrt och varmt från solen! Bekymmersfritt klättrade hon också på stegen så att ställningen till tankarna kunde inspekteras. Bråttom har det varit. Vi hade två ton vatten i våra tankar innan vi fick dit krysstag på konstruktionen och nu känns den extra stabil. I regnet fick vi dit tre extra tankar med tillhörande utledningsrör som ger en total kapacitet på sex kubikmeter. Ett ladugårdstak i den här storleken fyller tankarna hyfsat fort.

I helgen har vi återupptagit ett gammalt projekt. Kanske är det dax att få ordning på brunnen? Förra gången räckte inte traktorpumpens slang ända ner. Efter att ha förlängt den skulle vi pumpa och då satt pumpen fast. Ibland är det bra att följa tillverkarens skötselanvisningar. Vi skulle förstås ha smörjt pumpen innan den ställdes av för vintern. Efter rengöring fungerade den igen och vi lyckades tömma ur nästan hela brunnen. Det sista fick vi hissa upp med hink. Det bestod av en svart svavelosande sörja. Troligen hade det gamla brunnslocket rasat ner i brunnen och delvis ruttnat. Nästa dag var brunnen åter halvfull och vi började om med samma process. Bottenskrapet hissades sedan upp i tunga lass. En del sättningar hördes i stensättningen vilket inte är så kul när man är där nere. Vi avslutade dagen med att spruta rent väggarna och att lägga på ett lock, men vågade ännu inte smaka på vattnet. Fortsättning följer...

Vedförrådet fylls från golv till tak. Efter att ha frågat runt fick vi tag på emballagevirke. Perfekt både för eldning och mindre byggprojekt. Nästan gratis snickrade sig Lisa en rund bänk kring den stora tallen. Det blir ett vackert inslag i trädgården. I sommar kommer den att vara mittpunkten i ett hav av lupiner och kirskål.

Snön la sig över gården och vinden tog i. Då kändes det skönt att kunna arbeta inne om så arbetet består i att skrapa dynga. Så väl golv som väggar och tak i ladan är mer eller mindre täckta med gammal koskit. Efterhand har även en hel del gamla saker som vi hittat hamnat i ladan. Nu finns det tid att se över vad vi kan använda dem till.

 

Än är det tjälfritt. I helgen har grannen varit så snäll att låna ut sin hemmabyggda grävare! Vi passade på att rensa vägen till traktorgaraget och kom en bra bit på väg. Nu återstår att gräva diken. Då maskinen har begränsad räckvidd har Lisa slitit med att jämna till högarna och hann dessutom gräva en bit framför ladan. Vi får ändå konstatera att maskinen var ganska arbetsbesparande.

Den milda vintern möjliggör att vi kan jobba med byggprojekt. Vad passar bättre än att säkra vattenförsörjningen inför vårens odlingar? Vi planerar att förse ett hörn av vår stora lada med hängrännor. För att utnyttja dessa till max bygger vi en ställning för tre vattentankar á 1000 liter. Deras höga placering gör sedan att vi kan vattna med självtryck.


Tidigt, tidigt dan före dan före dan före dopparedan spände vi för traktorn med vår bästa vagn, hällde i en hink bensin för att köra nästgårds och hämta telefonstolpar. Efter att ha synat stolplagret valde vi ut tre stycken som såg ok ut. Nästa steg blev att borra hål ner till berget för att få ett bra fundament. Två stolpar vägdes noggrant in och Lisa kunde börja hållfasthetsprova vår konstruktion. Tredje stolpen på plats och det var dax att börja modifiera tankarna.

För att få täta kopplingar valde vi att forma plasten till en krage. Tankarna är tillverkade av HDPE- plast som är svår att limma och har en formningstemperatur kring 150 grader. Vi värmde med varmluftspistoler. Till arbetet gjordes även två formar av vanlig spånskiva. Viktigt är att alla skarpa kanter tas bort och att plasten får plats i formen. Annars finns det risk att man istället klipper ett hål. Efter att ha värmt plasten så att den övergick från att vara genomskinlig till att vara genomsynlig kunde vi trycka ihop formen. Sedan var det bråttom att få i ett rör och låta det sitta kvar. Plasten krymper när den svalnar. Utanpå satte vi övergångskopplingar av gummi så att det blev helt tätt. På sista bilden syns äntligen det färdiga resultatet.

Många bilar hade fått ett märke i underredet och stenen ställde även till snöröjningen. Nu skulle den bort! Efter att ha spettat och brutit i två timmar kunde vi slänga en snökedja runt bumlingen. Första försöket misslyckades men på andra flög den upp ur hålet. En traktor är en väldigt stark maskin gjord av järn och lite gummi. Hålet tog en stund att fylla. (Står man på knä när bilden tas blir det allt mer spektakulärt).

Varning: Om kedjor går sönder kan det flyga projektiler!

 

Vi fick idén i somras att man kanske kunde torka hela solrosor och sälja som dekorativ fågelmat. Dessvärre gick inte torkningen riktigt lika bra som förväntat. Solrosorna var dels mögelangripna och hade dels blivit halvt uppätna av våra egna fåglar. OK, ni får behålla dem! Jag hängde upp i våra egna träd till småfåglarnas stora belåtenhet.

 

Men någonting måste vi ju ha till julmarknaden. Det blev små talg-gummor och talg-gubbar, tillverkade av emballage spånskivor från Jan´s jobb. Försäljningen gick bra. Av ca 20 gubbar och gummor såldes 15 st, 2 st lämnades till lotteriet (avgiften för julmarknaden). Sedan kunde jag inte låta bli att ge bort en till den fantastiska dragspelaren som underhöll mig på den fem timmar långa marknaden och spelade flera önskelåtar. Nästa år hoppas vi på att kunna sälja något från våra odlingar. Kanske att det blir julkärvar. /Lisa

I anslutning till vårt dass gräver vi ner två glasfibertankar a´ 1000 liter vardera. (Tack Stefan)! Här ska vi samla urin från kretsloppsdasset. Vår kommun godkänner spridning på odlingsmark efter sex månaders hygienisering och spädning. Hygienisering innebär att tanken ställs av så att innehållet lagras i minst sex månader. För spridningen på våra odlingar planerar vi att använda en gammal ogrässpruta.

 

Vi bestämde oss för att handgräva gropen. Det tog sin tid för marken är mycket stenig och under ligger hård och grusig lera. Jordhackan kom väl till pass. Ett mycket bra redskap. Som referens tog det en och en halv arbetsdag för oss två att gräva gropen.

Såg, hammare, stämjärn, borrmaskin, tumstock, penna, sågbock och några brädor. Taggad efter kompostbygget snickrade jag denna bänk. Tack vare stora regn kan vi nu diska i klart och fint vatten insamlat i gratis tunnor. /Lisa

Kanske minns ni de pyrotekniska försöken i traktorgaraget? Ni kan vara lugna- de pågår än! Vi behöver modifiera köket men tids nog ska nog det också brinna rent. Tills dess bakar vi vårt bröd på ett loppisfyndat Primus 1927. Efter tryckprovning och installation samt tryckprovning igen visade det sig vara väl värt femtiolappen! Den fiffiga brödformen i nyskick är ett annat loppisfynd som vi äntligen fick testa.

Vi har köpt en gård med stora renoveringsbehov. I veckan har vi ägnat oss våra två mest prioriterade projekt, nämligen skorstenen och jordkällaren. Den förstnämnda gick fort att plocka isär och vi kunde konstatera att en gammal skorsten murad av lerbruk är bra för den biologiska mångfalden. Insekter och fåglar har bott i den till sådan grad att Lisa kunde plocka isär den utan att använda verktyg.

När så skorstenen var färdig var det dax för jordkällaren. Historia: När vi köpte gården var vi ivriga att ta oss in. Jag såg en sten som hängde för dörren. Med hjälp av järnspett försökte jag ta bort den vilket resulterade i att hela valvet rasade in. Det var ett ganska vackert skådespel när dammet kom rykandes mellan takpannorna och när vi tittade in genom dörrspringan silades solljuset. Det är i detta grond zero som vi tillägnat mest tid i helgen. En och en halv kubik tegel och ungefär lika mycket spån skulle ut. Men först tog vi bort taket.
/Jan

Prima plommonsylt från 1984. Bara jag har vågat smaka, men kan rekomendera till alla som vågar sig på ett besök! Den som konserverade sylten gjorde ett bra jobb. /Lisa

 

Med hjälp av traktorpump kunde vi nästan tömma vattenhålet. Slangen räckte inte riktigt till den sista metern. Med klättersele och stege kunde Jan hissa upp diverse rester av stängselstolpar och brädor från gamla brunnslock som låg på botten. Ett lager dy på botten behöver tas ur med hink, men vi låter projektet vila lite.

 

 

Grävning pågår på flera håll och kommer sannolikt att pågå i obegränsad tid framöver...

Efter ännu några punkteringar och fastkörningar på gårdsplan finns ju inget annat än att ta tag i detta jobb på lite större allvar. Sedan är här ju ett stort behov av dikesgrävning när man vill ha lite omväxling i jobbet. /Lisa

Inte så mycket kvar av det gamla fina trägolvet i ladan. Efter ytterligare en snabb arkeologisk utgrävning har jag funnit att det är lera under golvet. På denna har man lagt sten och på detta ett bjälklag. Sedan hittades två generationer brädgolv som i princip var helt nedbrutet. Påminde om dåligt brunnet träkol fast väldigt mjukt. De brädor som kom upp hela var ca 10- 12 tum breda!

 

Det här är vad markfukt kan ställa till med. Ett hantverk har gått förlorat på några decennier. Halmen och höet har inte tillåtit tillräcklig ventilation och den dränering som fanns har blivit humifierad. Vi kommer med största sannolikhet ersätta detta golv med byggavfall (cementrester och tegelkross), singel och gångar av marksten för att få mer plats till vagnar och redskap.

/Jan

 

 

Vattenhålet var i stort sett otillgängligt för alla törstiga. Först var vi tvungna att med stora tänger avlägsna ett taggtrådsstängsel för att överhuvudtaget komma intill nästa hinder. Ett uppochnedvänt lastbilsflak som säkert vägde flera ton! Men inget stoppar väl oss toffelhjältar. Med traktorns hjälp släpades detta lätt iväg och sedan var det bara att med spett hugga hål i isen för att komma åt det åtråvärda vattnet. En behaglig doft av svavelväte pös upp genom hålen. Efter att ha hinkat ur över en halv kubikmeter vatten och nivån bara hade sjunkit ca tre cm beslöt vi oss för att köpa en traktordriven pump. Väntar på leverans...

Idag har vi varit på promenad från Råbäcks hamn till Trolmen och tillbaka. Vägen hem var något tyngre när vi släpade hem vårt fynd. Som självhushållare kan man året runt vara ute för att botanisera i naturens skafferi. Idag gick vi på plockrunda längs Vänern och hittade en fin IBC- tank i skruvisen. Ett hål, men med det uppåt borde tanken kunna funka. Botten upp! Vi lyckades skjuta den längs isen. Sedan knöt vi med hjälp av nyckelringsband fast en käpp och bar den mellan oss uppför den branta vägen till bilen.
 
Tanken dubblade även som fikabord!