Sovjetisk självhushållning (Tallinn, Estland).
Soodevahe by (Soodevahe küla). Under mina jobbresor till Estland har jag sett den här platsen och blivit nyfiken. Jag hörde mig omkring och fick höra att hela stället håller på att rivas. En av Estlands potentiella och aldrig besökta turistpärlor håller därför på att försvinna. Får kanske se idag hur omfattande förstörelsen är.
Jag blev också varnad. Det är ett farligt område. Reportrar har blivit attackerade av hundar och det finns en del social misär som medför vissa risker. Med känslan av att jag gick rakt in i en zombiefilm fick jag en liten stund över och tog en taxi dit för att ta några snapshots. Hade tyvärr ingen tid att lägga någon större energi på fotograferandet och molntäcket var en aning för tjockt för optimal färgmättnad. Mötte en och annan sorgsen själ. Annars var det rofyllt och det prunkade av grönska. Bilderna är tagna nära vägen, i utkant av området.
Historia: Jag har hört mig för med lokala källor och jag får höra allt ifrån att det var sådan matbrist under Sovjettiden att man var tvungen att odla egen. Taxichauffören jag pratade med idag sa mer att det var som en hobby, som kolonilotter i Sverige, och att de ursprungliga odlarna hade egen bostad i Tallinn. Det ska enligt hans uppgift även ha funnits höns, grisar samt en och annan ko på området. Tyvärr har stora delar av området förvandlats till något som liknar en grusgrop. Första gången jag såg det hade området nog kvar sin ursprungliga storlek. Stora delar var övergivna eftersom intresset för självhushåll för stunden är lågt i ett nyrikt land. Ska försöka få en flygbild strax.
/Jan
Helgens odlingsbestyr.
I fredags var det tillräckligt vindstilla att vi kunde montera plasten på växthuset. I år har vi skruvat fast den i nedankant. Får se om det håller bättre. Nästa dag fyllde vi på med tomatplantor. När man odlar är det bra att ha tillgång till grönmassa. Vi har gräsuppsamlare på våra gräsklippare och vallen tar vi med lite större doningar. Vi har byggt om gräsuppsamlarvagnen så att flaket går ända fram och förlängt gallerburen. Med några L-profiler på rätt ställe blev det stabilt. På kvällen kom stora mängder regn och vi kunde passa på att gödsla vallen med urin från dasset.
Kallaste maj i mannaminne.
Kallt har det varit och mycket blåsigt. Vi har därför inte kunnat sätta upp växthusplasten än. Nätterna har varit ganska varma och ingen frost i sikte. Nu är vi inne i Juni och har precis sått ärtor och bönor på friland. Mellan raderna sattes solros som naturligt växtstöd. Potatis och bondbönor är det som kommit längst i landet. Morot, palsternacka, svartrot och havrerot syns och snart ska det gallras för första gången. I kållandet är det ännu osäkert hurvida knepen fungerar. Små angrepp finns men kanske bättre än förra året? I lilla landet har vi år anlagt jordgubbsland. Plantorna har många blommor och vi hoppas på god skörd.
Knep mot loppor.
Idag har jag sått kolrot, svedjerova, två sorters majrova och rättika i stora landet. Förra säsongen hade vi ett litet bakslag i kållandet pga. jordloppor. Slutresultatet blev dock ganska bra och vi kan fortfarande hämta oss en rova till rotmoset från jordkällaren.
I år har jag förberett mig och har några husmorsknep i fickan som ska testas. Det första är att direkt vid sådd beströ jorden med blad från färsk nässla. Nästa knep är snarlikt och innebär att vattna med nässelvatten. Tredje knepet ska tillämpas så snart de första hjärtbladen kommit upp. Då ska jag vattna och strö träaska över dem. Allt detta ska mota lopporna i grind. Får se om det lyckas. Jag såg faktiskt loppor redan idag så om det inte blir några angrepp vet jag att det fungerat.
Nu börjar jorden komma upp i temperatur här och i dagarna fortsätter jag med sådd av rödbetor, fänkol och gröngödsling i stora landet. Cirka 3kg gul sättlök ska också i backen samtidigt som det är dags att börja förodla majsen. /Lisa
Mer kompost!
Jan har länge funderat på hur vi ska få till en ljustät anordning för att kompostera ogräs. Vi försöker hålla ögon och öron öppna efter saker som någon vill bli av med samtidigt som det är något vi vill ha. Som tur var ville Lunnevads Folkhögskola bli av med sin Ale- trumma. Den hade fått ett blixtnedslag och fungerade inte. Snabbt konstaterades att drivverket var ok och vi hämtade hem maskinen. Vi ställde den på staplar med marksten och vägde in. Sen var det dax att mata den med kultur. Ett enkelt skärmtak skyddar mot väder och vind. Den ska få knappar för fram och back istället för programverk som drar för mycket ström.
Växtfynd.
Potatis, rötter och bondbönor.
I lördags var det dags. Vi sådde morötter, palsternacka, svartrot och havrerot i terassodlingsbäddar. Sedan drog vi bana efter bana med tvåmansådern. Vi satte potatis och sådde bondbönor. Fiberduken räckte inte riktigt men de flesta bondbönorna får lite fågelskydd i början.
Lite funderingar i skuggrabatten.
Ännu ett stickprojekt avslutat! Med grovt garn och stickor nr 6 går det kvickt. Lite ont om garn så det fick bli en vid hals. Den fina tygpåsen är en present från Irja. Hon har fyndat löpare på loppis som passar perfekt till väskor och dessutom fodrat med ett annat tyg så att väskan är ordentligt styv. En bra idé tycker jag. Jättetack!
Står och tittar ner i vår skuggrabatt på baksidan av gamla huset. Finast just nu är de söta små ormögonen. Ramslöken ser ut att få blommor i år :) och aklejorna är också på gång... Det finns också plats för arkeologiska fynd. Är det mycket små hästar som bott på gården i svunnen tid? Eller har vi möjligen hittat ett par oxskor, eller är det någon form av beslag? Någon som vet?
/Lisa
Jordförberedelser för havre, korn och grönsaker.
Vi har jobbar just nu hårt med jordförberedelserna. I grönsakslandet växer nya bäddar fram, ogräs rensas och hästgödsel tillförs. En del grönsaker vill ha mer lucker jord (de som växer på djupet) medan andra föredrar kompakt (växer på höjden) så det gäller att planera rätt.
Västra åkern är vackert fårad efter harven som Jan verkar ha fått bättre koll på i år. Idag kånkade vi ut såmaskinen ur ladan och sådde hönsfoder (korn och havre). Imorgon regn om prognosen stämmer...
Sparris med jorkällarvärme.
Sparrisen som jag sådde från frön förra våren har nu vuxit till sig och fått små rötter som liknar överkokt spaghetti i storlek. Jag valde ut den varmaste platsen i trädgården för att anlägga sparrisbädden. Vi har ganska mycket sandjord, men just här är det svart matjord. Jag bestämde mig för att matjorden vill jag ha till annat, sparris vill ju helst ha sand. Sagt och gjort: ca sju skottkärror fin matjord grävdes bort, lika många skottkärror stallgödsel tillfördes och blandades upp med kompost och träaska, sedan sju skottkärror sand... Man formar små kullar av sanden och lägger sparrisplantorna med rötterna utsträckta över dem och täcker sedan med mer sand. Det tog en del tid, men nu är det bara att vänta. Sparrisen kan skördas från tredje året. Alltså bara två år kvar till provsmakning. /Lisa
Ps. en del av matjorden hamnade utanför jordkällarens ingång (bild 3), här klurar jag på en sommarrabatt.
Åkrarna rensade från sten.
Ok jag vet. Sten lagrar och tar emot värme så att våren kommer snabbare och jorden hålls varm. Det är lastgammal kunskap. Det är bara det att vi förstärker en väg som blev sönderkörd av maskiner i samband med avloppsprojektet. Då är några ton sten bra att ha i botten. Sen gillar inte jag sten som är så stora att de inte kan passera en handkultivator och de sliter på redskapen. Dessutom ska jag tillverka nya slagor till slaghacken imorgon. De är inte gratis. Eller jo de är de nästan men allt tar tid. Det är lastgammal kunskap.
/Jan
Trädgårdsmur och trädgårdshallon.
Förr byggde man sju meter stenmur på en arbetsdag. Ett ganska hårt arbete kan Jan intyga. Nu har vi traktor till hjälp. Förr grävde man ibland till frostfritt djup och ibland togs bara matjordslagret bort. Vi har lagt stenraden rakt på marken. En stenmur ger skydd till biologisk aktivitet där vi människor får svårt att komma åt. Gärdesgårdar med mest mångfald är de som ser vanvårdade ut med mycket sly och buskar av olika arter.
Vi har bestämt oss för att hjälpa till lite i den här processen och dra nytta av microklimatet. Det fanns redan en mur i öst- västlig riktning i trädgården. Längs den sticker några trädgårdshallon upp från tidigare trädgårdsmästare. Lisa fortsätter denna tradition längs den nya muren som går i nord- sydlig riktning. Hallonen sätts på västsidan. Tanken är att vi så småningom ska ha byggt samman de båda murarna för att rama in trädgården.
Vitlök först ut.
Vän av ordning vet att vitlök helst ska sättas i augusti. Då får den två månader extra att växa till sig och sedan en vinterdvala innan den drar igång igen. Men fyndar man så fyndar man. Jag kom över ett helt kilo vitlök för en guldpeng:) Lyckas den växa till sig är jag rik... Planteras på ca 5cm djup, 10 - 15cm avstånd och mellan raderna ca 25 - 30cm. Jorden kalkades för ungefär en månad sedan. Göslade med stallgödsel och luckrade upp lite innan denna premiär för stora landets odlingar 2015. /Lisa
Det gror i lådorna.
Tranorna har anlänt och första blåsippan slagit ut. I måndags drog jag igång årets förodling av tomat, chilli, aubergin, basilka, diverse kål, sparris, purjo och jordmandel. Idag, fyra dagar senare, singlade vita snöflingor ner och la ett tunnt täcke över trädgården. Samtidigt tittade de första hjärtbladen upp i odlingslådorna. Snabbt ut i vedbon för att såga och hugga. De små måste ha värme. /Lisa
Nu drar det snart igång! Vi började med att hämta fem ton hästgödsel.
Bönderna på andra sidan E4 har dragit igång så smått med kultivering och vi blev inspirerade. Vi får dock vänta ett tag till innan jorden rett sig. Vår väg är i alla fall bra just nu och vi passade på att hämta två lastbilslass med hästgödsel. Första lasset var blandat med spån och doftade kompost. Pigga maskar fick vi på köpet. Hoppas de kommer gilla sitt nya hem! Åtta tunga lass med traktorvagn blev det. Lyckades nästan köra fast minin då åkern var blötare än jag trodde. När mörkret lagt sig var ekipaget parkerat inomhus och vi var båda ganska möra i kroppen.
/Jan
Höstplöjning så leran svätter.
Förra året fick vi köra flera gånger med 31:an på bortre delen av stora åkern för att rycka av alla rötter. Resultatet var därför högar av gräsflak och rotdelar. I år gick det bättre att plöja stora åkern (bild 3). Minin gick tungt och fick diffspärras. När vi kom till tistellandet (Bild 1/2) var det extra lerigt. Jolin var avundsjuk och ville åka i traktorn men fick nöja sig med att titta på. Vi passade även på att utöka växthuslandet för att på plats med nästa växthus (Bild 4). Plogen har fått nytt skär och plöjer nu på rätt djup. Vi plöjde så djupt jordmånen tillät. När jorden rett sig till våren har vi lärt oss att harva längs plöjningen första vändorna för att sedan harva diagonalt.
En odlingssäsong till ända.
Sparrisland i sikte.
Någon kanske undrar hur det går med vår antika sparris? Första sommaren var gräset meterhögt och Jan råkade köra över den med trimmern. I år låg den risigt till när vi skulle gräva för dränering. Lisa flyttade över den till stora bingar. Tack och lov- den ser ut att ha det bra. Vi har också föryngring på gång. Tidigt i våras såddes frön i sandblandad jord. Under sommaren har odlingslådorna fått stå på en skuggig plats i trädgården och plantorna har vuxit till sig. I dagarna har vi planterat om dem i nya krukor och täckt med ca. en centimeter kompost. I vinter ska de få stå i växthuset.
Tröskan aktiverad.
Äntligen har vi haft tillräckligt mycket uppehåll från regnen för att kunna tröska vår havre. Dragtröskan är en Aktiv typ M. Vi vet inte när den senast användes. Efter att ha gett den ordentlig översyn kunde vi börja känna på mekaniken. En del saker var fastrostade men i det stora hela fungerade den förvånadsvärt bra. Många tröskor brinner årligen i Sverige. Det är därför viktigt att köra dem på fullvarv i en halvtimma för att sedan kontrollera om det är varmgång i något lager. Till sist fick vi dit mattan som visade sig vara i brukbart skick och havren kunde skördas. Vi återställde vårt sädesmagasin som saknade en vägg. Nu ligger säden på tork.
Resultatet av en mäktig sommar.
Under tiden som vi arbetat för fullt med att lägga om tak och dränera runt huset har våra odlingar lite fått sköta om sig själva. Vatten har vi förståss tillfört och så här i efterhand kan vi konstatera att vår regnvattensanläggning räckte precis på håret. Ogräsrensingen har det varit lite si och så med, men efter en rehjäl genomrensing gick det åter att se våra grödor och jag kunde ta några fina bilder. Efter ytterligare lite arbete bar det av till grand finale: Torget i Ödeshög! Samtidigt har vi fått några välbehövda regn och tomaterna i växthuset har börjat skifta i röda nyanser. /Lisa
