rubensgarden.blogg.se

I år kommer vi fokusera på våra tak. Först ut blev hönshuset. Det gamla tegeltaket hade delvis säckat ihop och många pannor var trasiga. Med tanke på takets låga lutning kändes det bättre att byta till plåttak som vi köpte begagnat. Det passar dessutom bra ihop med ladan som har liknande tak.

 

Vi började med att åka till den lokala sågen för att köpa plankor. Alla innertakbjälkar hade gjort sitt och behövde bytas ut. När allt material var på plats skickade vi ner det gamla teglet med vår ränna. I botten en gammal stickad tröja fylld med halm. Under teglet var taket sämre än förväntat. Vi tog bort ruttna brädor under spånet och det uppdagades att en takbjälke var genomrutten. Som tur var råkade vi köpa en planka för mycket. Med hjälp av domkraft kunde vi pressa upp taket så pass att den gamla takbjälken kunde bytas.

 

Nu till själva takläggningen. Istället för underlagspapp har vi använt masonit så att de gamla spånen kan ligga kvar. För att få bättre luftning läggs skivorna i vågor med varannan ströläkt under. Vi fick även bygga upp för att få samma höjd där spånen hade tagits bort. Även bärläkten fick justeras i höjdled med klossar. Det var en del pyssel för att få detta bra men när vi väl började lassa plåt gick det undan. Nu är taket nästan tätt. Ett och annat gammalt spikhål  i plåten ska nitas. Vindskivor, vatt- och takfotsbräda ska också dit.

   

Nog var det trevligt att stiga in i nya husets storstuga, ett snyggt sextiotalsrum, men det kändes lite som en inslagen julklapp. Man undrade hela tiden vad som döljde sig bakom. Pappspänningen var delvis förstörd. Kanske av tidigare spekulanter. Vi funderade länge om vi skulle försöka laga men beslöt till slut att öppna upp där det var som sämst. Det är ett stort arbete att dra ur den miljonen småspik som höll pappen på plats. Därefter ska taket skrapas och spacklas för att åter kunna målas. Taket ser redan mer levande ut när virket kommer fram. Bjälkarna var en glad överraskning med sina minimalistiska lister. Här och där ser vi spår efter krokar som hängt i taket. På två ställen har huset varit nära en eldsvåda. (Bild 4). Vi tror att det är ljus som hängt för nära. Taket är också färgat av sot på sina ställen troligen från fotogenlampor och den öppna elden.

I helgen öppnade vi dörren till vårt hönshus som stått oanvänt ganska länge. Av de färska dagstidningarna att döma sedan 1974. Allt låg orört och i hörnen gömde sig ett decimetertjockt lager av prima hönsskit. Sacha blev genast förtjust i inredningen och det blev vi med. Värpredena har sparats liksom gallret för utfodring. Praktiskt också att kunna klättra direkt upp på vinden tyckte Sacha, men det satte husse och matte strax stopp för. Vinden hann i alla fall mussäkras före rivning.

Hönshuset är en utbyggnad av vår lada och taket är klätt med tvåkupigt tegel. Detta har med tiden fått skador som ätit sig ända ner i cementgolvet. Utan större anstränging har vi nu rivit ner innertaket och stöttat takstolarna med tillfälliga stolpar. Dammigt blev det dock. Isoleringen bestod av tröskrester. Nu har vi fått en bättre bild av skadornas omfattning så att vi kan göra en plan för restaureringen. Någon gång kommer det åter att kacklas här i hönshuset.Tills vidare köpeägg...

 

 

På gammalt vis använder vi  grästuvor som torv till taket. Efter att ha synat vallen hittade vi ett ställe som såg extra magert ut. För att få lika stora rutor använde vi en mall. Bitarna lades sedan uppochner i tegelstensmönster på taket. Andra lagret ska sedan läggas rättvänt och överlappa skarvarna under. Vi har även fått dit mullbrädan på ena sidan. Invändigt har källaren börjat bli ganska välfylld med årets skörd! Temperaturen håller sig nu runt ca åtta grader.

Igår hyvlade vi sista panelen till ytterdörren. De två nedersta och den översta är prima kärnfuru. För att allt skulle bli rakt skruvade vi fast en fixtur i vår traktorvagn. Sen var det bara att förborra och spika ihop dörren. Gångjärnen slogs i lite för djupt och det går åt mycket kraft till att få ut dem igen! Vi har också hunnit mura fast innerdörren och gjuta en liten platta med vacker lövdekor inne i källaren. Nu kommer inte mössen in! Vädret når dock till viss del in till innerdörren så länge vi inte har murat fast yttre dörrbågen. Ännu är nätterna varma. Temperaturen är därför ännu uppe i femton grader inne i källaren. Vi försöker vädra nattetid för att få in kalluft. Ena gaveln har målats. Det gick åt mycket färg! Vi har därför bara målat en bit på ingångsgaveln. Än så länge har vi bara en låda med äpplen i källaren. Vi väntar med resten av skörden.

 

Nu börjar smådeltaljerna falla på plats och temperaturen sjunker stadigt om nätterna. Vi har inte helt bestämt oss för vindskivornas slututformning. Det finns tid att fundera på detta men i veckan ska de målas med "tervamaal" (roslagsmahogny, en blandning av linolja, trätjära och terpentin- en gåva från Estland). All synlig spikning har gjorts med gammeldags obehandlad klippspik.

Innerdörren var fullt renoverbar. Vi sågade av underkanten och spikade dit en list som kan bytas om den blir dålig. Dörrbågen passades ihop och testades i vår tillfälliga träverkstad. Sedan kilades den in mellan murarna och målades blå. Snedsträvan är till för att hålla ramen i rätt vinkel tills dess att vi har murat och gjutit igen springorna mellan väggarna och ramen.

 

 

 

I helgen har vi haft stor hjälp av Jans bror Timo. Totalt har vi fyllt i 1,5 ton spån och det tar lite längre tid än till en hamsterbur. Kutterspånet är hårt packat och ska fluffas till för att sedan åter packas tills det sviktar lagom. Nu är all råspont på plats. Det har också tagit några timmar att leka plåtslagare. Regnet avbröt oss annars hade vi nog fått på pappen. I veckan har vi blivit lovade uppehåll så kanske är källaren väderskyddad nästa helg.

Vi lovar att snart blogga lite mer om odlingarna där det växer så det knakar, men just nu är det jordkällaren som gäller. Vi har plastat klart hela valvet förutom förstärkningarna som plastas ovanpå halverad rörisolering. Hammarbanden är färdiga. Vi har lagt dem på plats och sedan fört in murbruk mellan muren och bjälken med hjälp av murarslev. När bruket torkat satte vi dit syllpapp för säkerhets skull.

Det har tagit mycket tid att renovera de takbjälkar som kunde räddas från det ursprungliga taket. Sex kompletta takstolar är nu på plats med förstärkningsbjälkar som får stöd med träblock rakt ner i grundmuren. Vi ska lägga torvtak och bygger därför så robust som möjligt. Takbjälklaget ska skydda valvet från belastning. En del av takets vikt läggs på innermuren för att stabilisera denna. Mycket passning och mätning blir det. Alla bjälkar har tagits av och på samt burits fram och tillbaka till verkstaden ett antal gånger.

Dagens tips:
Tips 1: Ibland stöter man emot något hårt så att spikarna vill kröka sig. Då kan man ta en ordentlig hovtång och nypa tag om spiken. Då får man oftast i spiken utan att den böjer sig.
Tips 2: För att få bra passning i skarvarna kan man klämma ihop arbetsstyckena med en skruvtving och sedan såga i snitten. En fogsvans har väl dålig skränkning men det går. Repetera tills passningen är fullgod.

Nu återstår bara några få stenar på grundmurens hörn. Vi har gjutit de sista stabiliserande lecablocken och fyllt väggarna med lecasten. På grund av att ett murat valv skulle bli allt för tungt på innermuren har vi beslutat att göra innertaket av polyesterplast.

 

Oavsett materialval behövs formar. Ska man plasta måste formen vara tillverkad med precision för att det inte ska rinna igenom. Dessutom ska allt vara skruvat så man kan nå skruvarna. Det gäller att tänka till. Allt ska ju rivas inifrån! För att nå ända in på valvbågens mitt har vi spänt fast takbjälken med spännband och spett nerslagna djupt i backen. Sen kan vi lugnt klättra på stegen. När man plastar måste temperaturen vara mellan 18-20 grader annars härdar det för fort. Vi lägger i tre lager för att få en bra styrka. Vädret har begränsat oss till att jobba sena kvällar och in i natten och vi ligger efter med resten av bygget. Nu börjar vi bli ordentligt slitna då ingen av oss är kvällsmänniskor.

 

Nästa steg blir att bygga ett tak över valvet. Allt Norrlandssågat material ligger och väntar i ladan. Vindskivorna är 250mm breda och vi ser fram mot att se dem på plats. Tyvärr finns inte riktigt tätvuxet att frambringa. Vi har sågat fem kompletta takstolar och behöver två till. När man ska längssåga är det bra att ta fram snabbsvansen som har bra avverkning. (Bilden i mitten).

Efter att ha brutit med järnstänger, domkraft, spett och kofot är jordkällaren såpass rak att vi beslutat oss för att börja fixera stenarna. I de stora hålrummen har vi platsgjutit lecabruk. Recept för att göra egen leca:

1 del cement.

1 del sand.

Lagom mycket vatten så att det blir geggigt. Sen kan man vända in så mycket leca att bruket mest fungerar som bindemedel. Vill man ha bättre tryckhållfasthet kan man blanda i lite mindre leca. Nu kanske det finns mer avancerade recept men detta fungerade bra för oss då våra gjutningar är mer utfyllnad än bärande. Observera våra funktionella flexibla formar som består av plastsäckar och en gammal madrass. Följer stenarnas form fint.

 

Efter att ha tätat väggarna hällde vi i och packade sand. Den stöttes in under och mellan alla stenar. På södersidan har vi fyllt resten av väggarna med lecakulor för att förbättra isolervärdet. Nu återstår att foga mellan alla stenar och att lägga bruk mellan några så att de ligger där de ska. Vi vill ju att det ska hålla i hundra år!

Efter att ha underminerat ena sidoväggen lyckades vi dra rätt den med hjälp av järnstänger och fyratons spännband. För att stabilisera murar vi stödväggar på sidorna som grävts lika djupt som jordkällarens ursprungliga fundament. En viss frostsprängning har gjort att väggarna flyttats ut en halv decimeter. Vi har inte resurser till att ordna till detta utan fokus har legat på att stabilisera murarna. I jordkällaren har vi byggt en stabil ställning för att hålla emot ifall någon sten rör sig oönskat mycket. Lastbilen är bra att ha för att hämta sand, grus och virke. Takbjälken i bild är nästan sju meter lång och ganska tung!

   

Många fönster har vi på gården och alla i mer eller mindre sämre skick. Nu är vi ett fönster på väg i ansiktslyftningen av nya huset. Arbetet är tidskrävande då vi målar i flera skikt som måste torka ordentligt. Just detta förster behövde även kittas om.